Fördjupning


Niels Hebert
Fria.Nu

Östersjön - ett hotat hav

Östersjön är ett kallt, grunt, ungt och saltfattigt hav. Det är artfattigt, känsligt för föroreningar och hårt belastat av utsläpp av många olika slag från ett avrinningsområde där det bor 80 miljoner människor. Östersjöns liv plågas också av luftburna föroreningar från Skandinavien, kontinenten och England.

stersjön är fattigt på arter på grund av det bräckta vattnet. Några specifika bräckvattenarter finns inte. Både arter som har sitt ursprung i sötvatten och de som kommer från de saltare världshaven har svårt att klara sig i Östersjön. Därför lever Östersjöns djur och växter under konstant stress. Detta gör dem känsligare för oljeutsläpp, kemikalier och andra främmande ämnen, och slås en art ut finns kanske ingen annan som kan ta dess plats i ekosystemet.

Nyligen har forskarna åter larmat om att torsken håller på att försvinna från Östersjön på grund av utfiskning och övergödning, som orsakar syrebrist i djupen där torsken lägger sina romkorn. Av samma orsaker är Östersjöns vildlax hotad av utrotning. Laxyngel dör till följd av sjukdomen M74, som orsakas av miljögifter.

Bestånden av abborre, gädda, gös och sik i Östersjön minskar, enligt Umeå marina forskningscentrum, UMF. Även öringbeståndet minskar i vissa delar av Östersjön.

Vi har tidigare i SFT skrivit om hur livsmedelsverket länge försökt bagatellisera problemet med miljögiftet dioxin i Östersjön. Enligt forskare på UMF har förekomsten av dioxin i strömming ökat sedan i början av 1980-talet - samtidigt som industrin satte in omfattande åtgärder mot dioxinspridningen. Enligt forskare vid UMF har det omfattande miljöövervakningssytemet, som ingår i Helcom-samarbetet, negligerat dioxinproblemet.

Fiskare och konsumenter får ta konsekvenserna av denna strutspolitik, anser forskarna. Snart hoppas UMF-forskarna kunna peka ut de dioxinutsläpp som finns i dag.

Under de senaste åren har en svårförklarlig fågeldöd härjat längs den svenska Östersjökusten. Mängder av trutar och måsar har hittas döda eller döende med förlamningssymptom. Orsakerna är fortfarande oklara, men miljögifter kan ha spelat en roll och Naturvårdsverket har nyligen beslutat att undersöka döda fåglar från Blekinge skärgård.

Havsörnen, som var den första kända art som drabbades av miljögifter som PCB och DDT på 1960-talet, håller på att återhämta sig. Det finns nu drygt 200 havsörnspar längs Östersjökusten. Östersjöns liv påverkas också av metallutsläpp (bly, koppar, kadmium, zink) från metall- och massaindustrin, kadmium från jordbrukets handelsgödsel, olja och oljeprodukter via dagvattnet från bilar, maskiner och spill.

Oljeutsläppen från fartyg svarar för den mest uppenbara tillförseln av olja - men bara för en betydligt mindre del jämfört med den diffusa tillförseln. Övergödningen av Östersjön har diskuterats i årtionden, men några framgångar i arbetet på att minska kväve- och fosforutsläppen från jordbruk, trafik, kommunala avlopp och förbränning har inte gjorts.

Övergödningen, som bland annat orsakar döda bottnar och stora och ibland giftiga algblomningar, hör till de problem som överlåts åt våra barn och barnbarn att lösa.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

En dag på ett döende hav

Vi lägger ut med en fiskekutter från hamnen i Gävle och far ut i Gävlebukten. Det blåser i dessa skärgårdsfattiga vatten. På däck står plasttråg, silar och ett huggverktyg som ska firas ner i vattnet och ta upp bottenprov. 'Här nere är det helt dött', säger Peter Hansson när vi kommit en bit ut.

Fria.Nu

Dags att rädda havets liv!

Östersjön är ett döende hav och vi måste rädda havet för att rädda oss själva. Med det budskapet hoppas Svenska naturskyddsföreningen, SNF, att sätta ljuset på utfiskningen i Östersjön, men också på övergödningen, miljögifterna och riskabla oljetransporter. Med hjälp av segelkuttern Sunbeam kommer SNF att besöka femton hamnar längs Ost- och Västkusten i sommar.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria