Synpunkten


Mattias Gardell
Fria.Nu

Svart vildavästernhistoria

I dagarna är det ett hundra år sedan Oklahoma blev en del av Amerikas förenta stater. Därmed avslutades ett kapitel i Oklahomas historia och ett annat påbörjades. Utanför unionen var 'ras' inget kriterium som avgjorde invånarnas status. Inom unionen var ras tvärtom avgörande. Innan 1907 stod sålunda två skilda samhällsmodeller mot varandra på den nordamerikanska kontinenten.

Enligt 1790 års medborgarskapslag kunde man bara bli amerikansk medborgare om man var en 'fri vit person'. Svarta sågs juridiskt som 'egendom, inte personer' och kunde enligt Högsta domstolen 'aldrig någonsin bli medborgare i Förenta staterna'. Så ej heller indianer. Det territorium inom unionen som endast befolkades av indianer var enligt lag vacuum domicilium, 'tomt/obebott', och därmed möjlig för [den vita] 'människan' att inhägna, uppodla, sälja och köpa.

Lagen vilade på en tolkning av den bibliska skapelseberättelsen enligt vilken gud skapade människan till sin avbild och gav henne i uppdrag att sprida sig över jorden, lägga landet under plogen och råda över naturen och dess 'boskap [svarta] och vilda djur [indianer]'. För att vara människa räckte det inte att såsom indianerna leva i naturen.
Man måste förädla den, skapa något av den. Kriteriet för att vara 'människa' var att vara bofast, jordbrukande och skrivkunnig. Landets invånare sorterades sålunda i tre skilda kategorier: amerikaner var vita, fria, bosatta och tillhörde den civiliserade världen; afrikaner var svarta, slavar, inkvarterade och tillhörde den tämjda naturen; indianer var röda, vildar, nomader och tillhörde den orörda naturen.

Systemet fick ideligen problem med invånare som inte uppförde sig i enlighet med sin kategori, friströvande svarta eller bofasta indianer. Stora bekymmer kretsade kring fem indianfolk i de sydöstra delstaterna: Cherokee, Muskogee (Creek), Chickasaw, Choctaw, och Seminole, som innan kolonisatörernas ankomst levde i städer, var jordbrukare och hantverkare, hade ett organiserat post- och bankväsen och kommunicerade med egna skriftliga språk.
Varje klassificeringssystem måste hantera det som motsäger den egna logiken. Så också den lagstadgade amerikanska rasismen. Lösningen blev militär. Andrew Jackson, landets president mellan 1829-1837, gick till val på ett program innefattande den 'slutgiltiga lösningen' (the Final Solution) på indianfrågan - mig veterligen första gången i västerländsk politisk historia som termen användes som eufemism för folkmord och folkfördrivning. 1830 antog kongressen Indian Removal Act varefter landets militär belägrade, intog eller förintade samtliga indianska byar och städer i sydöstra Förenta staterna. I vad som kallas 'tårarnas tåg' fördrevs alla överlevande Cherokee, Muskogee, Chickasaw, Choctaw, och Seminole bort från unionen, ut till det territorium som i dag kallas Oklahoma.

Trettiofem år senare, 1865, upphörde vita amerikaners formella rätt att äga svarta som slavar. I dess ställe inrättades en skuldslavsekonomi där svarta jordlösa bönder fick hyra mark och låna till utsäde, kläder och förnödenheter till dess skörden var bärgad och en avräkning kunde ske, vilken vanligen resulterade i att den svarta familjen blev skuldsatt och fick betala av med arbete. Inte alla svarta fann sig i att stanna under sådana förhållanden. I stället påbörjades en utvandring västerut, bort från unionens territorium. Över etthundra tusen svarta begav sig till dagens Oklahoma. Där grundades 27 svarta städer, med svarta borgmästare, sheriffer, ranchägare, cowboys och verkstäder. Politiskt lierade man sig med de fördrivna indianerna och lanserade en plan för en självständig nationalstat i vilket medborgerliga rättigheter skulle gälla oberoende om man var svart, röd eller vit.

Planen misslyckades. Den 16 november 1907 blev Oklahoma en del av 'världens största demokrati'. Endast vita fick fullvärdigt medborgarskap. I Oklahomas delstatslag infördes regeln att 'en enda droppe' svart blod gjorde en person till 'svart' och därmed andra klassens medborgare. Först 1940 blev barn till 'indianer och andra inhemska stammar' medborgare vid födseln. Allmän rösträtt oavsett 'ras' infördes först 1965. Den klyfta som finns mellan retorik och praktik i dagens amerikanska mission att sprida frihet och demokrati i världen vilar således på en inhemsk tradition av dubbla måttstockar. Hur hade världsbilden förändrats om den svart-indianska republiken fått sin frihet istället för att annekteras?

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2014 Stockholms Fria