Klimatprogram sjunger på sista versen
Trots tal om vikten av insatser för att motverka klimathotet stryps bidragen till klimatinvesteringsprogrammen. Den åtgärd som regeringen istället vill se innehåller knappt hälften så mycket pengar.
Mer än 70 kommuner, företag och organisationer har ansökt om statligt bidrag för klimatinvesteringsprogram, Klimp, för nästa år.
Nu börjar det svåra arbetet för Naturvårdsverket att välja ut vilka som ska få sina projekt beviljade. Totalt har det inkommit ansökningar om 2,3 miljarder kronor, men det finns bara 375 miljoner att dela ut.
Olle Oskarsson på Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram handlägger Klimpansökningarna.
– Det blir ju onekligen rätt många bra åtgärder som pengarna inte räcker till, säger han.
Och så har det sett ut sedan starten 2003. Som mest har det ansökts om tio gånger så mycket pengar som anslagits. En rapport från Naturvårdsverket visar att bara en knapp tredjedel av de projekt som nekas bidrag senare förverkligas.
Totalt har det delats ut en och en halv miljard i Klimppengar under de fem år programmet har varit aktivt. Det har lett till minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande en miljon ton koldioxid per år.
Om alla de projekt som det sökts bidrag för bara i år skulle få grönt ljus skulle det innebära en minskning med ytterligare en miljon ton.
– Vi ser att det finns en potential att minska utsläppen betydligt mer om det skulle finnas mer pengar, säger Olle Oskarsson.
Men trots de goda resultaten av satsningen är detta den sista ansökningsomgång som planerats. I regeringens budgetproposition för nästa år finns inte Klimp med.
– Vi har gjort en ny satsning, Hållbara städer. 340 miljoner kronor under åren 2009 till 2010 som också är riktat mot kommunerna, säger Marit Ragnarsson, politiskt sakkunnig vid miljödepartementet.
I jämförelse med Klimp innebär det i praktiken en halverad satsning på kommunernas åtgärder för att motverka klimathotet.
I årets ansökningar för de sista Klimppengarna begärs större delen för infrastrukturprojekt. Till exempel har Stockholms stad tillsammans med energijätten Fortum ansökt om 43 av de 375 miljonerna för att bygga ett nytt rörnät för biogas till fordon. Och i Göteborg har kommunen ansökt om 51 miljoner kronor till utbyggnad av fjärrkyla.
Ett annat projekt som sticker ut bland årets ansökningar är "Showroom för klimatriktiga val" på Kulturhuset i Stockholm för 7 miljoner kronor. Halva den summan har man begärt i bidrag från Naturvårdsverket.
Birgitta Sandström Lagercrantz leder miljösatsningen på Kulturhuset. Hon vill göra miljöarbetet där synligare.
– Då tänkte vi en publik verksamhet som fokuserar på miljö ur lite olika aspekter, och framför allt gör det på kulturhusets manér. Inte så som det ofta blir när det handlar om miljö, väldigt präktigt och kanske inte så vansinnigt spännande.
Men bland de hoppfulla finns också lite mer anspråkslösa projekt. Till exempel har lilla Gullspångs kommun i Västergötland begärt 12 000 kronor för en "klimatalmanacka". Månadsbilderna till almanackan ska ha anknytning till ämnet och efterlyses hos allmänheten. Sedan görs det en väggalmanacka som skickas till alla hushåll i kommunen.
Gullspång vill också ha 4 000 kronor till belysningsprojektet "En lysande idé".
– Skoleleverna engageras i detta projekt genom att samla in lite enkel energistatistik hemifrån. I gengäld får de en lågenergilampa som de tar hem och erbjuder sig att installera mot att de får ta del av den vinst som lampan genererar, berättar Britt-Marie Nilsson på kommunen.