Kontroll, hjärntvätt och förnedring | Stockholms Fria

Fördjupning


Ida Lindqvist
  • Hasselarörelsen finns numera på flera platser i Sverige
Fria.Nu

Kontroll, hjärntvätt och förnedring

1969 startade Hasselarörelsen och under 70-talet var kritiken hård mot rörelsens metoder. Men fortfarande finns de som är kritiska. Lo Kauppi, före detta Hassela-elev, har satt upp en teateruppsättning där hon beskriver hur Hassela strategiskt bryter ner ungdomarna.

Sedan Hasselarörelsens start 1969 har det skrivits en del böcker som kraftfullt ifrågasätter dess metoder. Kritiken var som starkast under 1970-talet men nu har den blommat upp igen. Lo Kauppi är en före detta Hasselaelev och hon har satt upp en teateruppsättning där hon beskriver hur Hassela strategiskt bryter ner ungdomarna. Hassela solidaritets ordförande Widar Andersson hävdar att dagens kritik mot Hasselarörelsen är en fantombild som bygger på kritiken som var aktuell på 1970-talet.

- Lo Kauppi var aldrig på ett riktigt Hasselakollektiv, så det hon påstår kan vi inte stå till svars för. Ni kan inte utgå ifrån en person som inte ens har varit hos oss på Franshammar, säger Widar Andersson.

Widar Andersson är tillsammans med Karl-Arne Westerberg en av Hasselakollektivets grundare. Han påstår att förtryck och nedbrytning inte alls existerar på Franshammar, och säger att om det mot all förmodan gör det, så tas problemen om hand omedelbart.

Men Lo Kauppi berättar att det har kommit fram ungdomar som varit på Franshammarskollektivet och de berättar att de har känt sig oerhört kränkta under sin vistelse där. De säger bland annat att personalen kallade dem för slampor och tjackhoror.

- Jag kan inte förstå att Hasselarörelsen inte tar sitt ansvar. Hur kan de ens säga att detta inte har inträffat när så många personer kan intyga det? Herregud, vad ska krävas för att de ska bli trodda? Det är ju så uppenbart att de talar sanning, säger Lo Kauppi.

SFT har träffat fyra unga kvinnor som också bekräftar att de blivit illa behandlade på Franshammar. Kvinnorna berättar om daglig nedbrytning och hjärntvätt. Förhållanden mellan intagna och personal hörde inte heller till ovanligheten. Men Widar Andersson fortsätter att stå på sig.

- Det är lite komiskt att samma ord fortfarande används flitigt. Benämningar som tjackhora och slampa är något som vi alltid blivit beskyllda för att använda oss av. Det ligger lika lite sanning i det som att vi skulle hjärntvätta ungdomarna. Och om det nu skulle ha förekommit undrar jag varför de utsatta inte anmält detta, säger Widar Andersson.

Kristian Tilander är en person som alltid har varit kritisk till Hasselas metoder och han bekräftar att anmälningar har gjorts men de har aldrig lett till något åtal. Anledningen till det är att Hasselas personal då gått i taket och bestämt gått till motattack så personen som anmält inte vågat gå vidare. Kristian Tilander skrev 1991 boken Bakom vår blindhet och den innehåller till största delen olika berättelser från personer som varit intagna på Hasselakollektivet.

- Jag har mött Widar Andersson i olika sammanhang och jag vill påstå att han har en nedvärderande syn på missbrukande ungdomar. Han klumpar ihop ungdomar till en grupp som han beskriver som avvikande. Han tar ingen hänsyn till att vi alla är individer och jag har alltid varit skeptisk till Widar Anderssons auktoritära sida. Han står bakom filosofin att krossa ungdomarna och sedan bygga upp dem efter Hasselarörelsens koncept, säger Kristian Tilander.

Han tycker att Hasselarörelsen är en sekt där de kontrollerar och styr de intagna med järnhand och att Widar Andersson använder ordet fantombild förvånar honom inte alls.

- Det finns inga gränser för vad den mannen kan påstå och vågar man inte lyssna till sanningen resulterar det till att man blir blind inför sin egen verksamhet, säger Kristian Tilander.

Tilander berättar att han har träffat före detta intagna som i dag är i 45-årsåldern och många dras fortfarande med en stark ångest och ett dåligt självförtroende på grund av sin vistelse på Hasselakollektivet.

- Dessa människor har väldigt svårt att lita på andra, de mår psykiskt dåligt trots att de i dag lever ett normalt liv. De vågar inte vara stolta över sig själva. Inte ens på fängelser och ungdomsvårdsanstalter behandlar man de intagna på det sättet som Hasselarörelsen gör, säger han.

På frågan om hur Hasselakollektivet klarar sig undan all kritik svarar han att det beror på att det är så svårt att syna en sådan rörelse. Han menar att så länge som man inte lyckas med det kommer Widar Andersson och Hasselarörelsen att fortsätta försvara sig med näbbar och klor.

- De personer som verkligen kan lyckas är före detta intagna som själva har bevittnat detta, men då gäller det att våga stå på sig och inte låta sig tystas. Det sjuka är att det är så många som känner rädsla inför att möta Hasselarörelsen igen. Och på grund av denna rädsla väljer de flesta att försöka glömma och gå vidare, säger Kristian Tilander.

Kristian Tilander arbetar i dag på forsknings och utvecklingsenheten vid Karlstads universitet.

Han har ett förflutet som enhetschef för socialarbetare.

Rekommenderade artiklar

'Ord är billiga och handling kostar'

Hasselarörelsen använder sig alltid av meningen 'ord är billiga och handling kostar'. Ord som präntas in i huvudet från den dag du kommer dit tills den dag du flyttar.
- Snacka inte skit, visa det i handling i stället, annars är det du säger inte värt ett dugg, säger de i personalgruppen.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2019 Stockholms Fria