'Myndigheterna saknar kunskap om hedersvåld' | Stockholms Fria
  • Bam Björling, ordförande i Kvinnoforum, hade önskat att de 130 miljoner som satsades för att länsstyrelserna skulle kartlägga hedersvåld hade använts
Fria.Nu

'Myndigheterna saknar kunskap om hedersvåld'

Kunskap, diskretion och snabbhet; det är vad som krävs när tjejer som hotas att utsättas för hedersrelaterat våld ber om hjälp. Tyvärr saknas ofta minst en av dessa komponenter i myndigheternas insatser, menar Bam Björling som är ordförande i Kvinnoforum.

Under en prisutdelning på Fadimes årsdag fotograferades en kvinna när hon tog emot ett pris av integrationsministern för att hon lät tjejer som riskerade att bli utsatta för hedersrelaterat våld bo hos henne. Både hennes namn och adress angavs utan att någon förstod hur farligt det var.

- Det visar hur lite det svenska samhället förstår. Ingen utsatt tjej kan bo hos henne nu, säger Bam Björling, ordförande i Kvinnoforum.

Hon berättar att en del utsatta tjejer kommer från välbärgade familjer som har råd att resa långt och länge för att leta efter dem. Därför krävs det stor diskretion om var tjejerna bor och framför allt kunskap om problemet.

- I Sverige är det ofta så att vi är bra på att komma med fina ideologiska uttalanden men är urusla på konkret arbete på gräsrotsnivå, säger Bam Björling.

Hon förklarar att när en ung tjej vänder sig till dem är det så gott som alltid akut och agerandet måste därför inte bara ske diskret utan även snabbt.

- Man kan inte kontakta socialen i allmänhet när en utsatt tjej behöver hjälp. Däremot finns det vissa hos socialen som förstår vad det handlar om och som snabbt kan hjälpa till, säger hon. Sedan har vi under många år haft ett bra samarbete med poliser på flera platser i Sverige. De förstår oftast hur allvarligt det är för de gör riskanalyser.

En av få möjligheter som finns för tjejerna är så kallade skyddade boenden men det är svårt att hitta bra sådana att skicka tjejer som riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld till, eftersom de ofta är vana vid en stark familjesammanhållning. De skyddade boendena bör därför kunna erbjuda en familjekänsla samt ge tjejerna stöd för att kunna ha kvar en fot i den egna kulturen samtidigt som de lever i det svenska samhället.

- Skyddat boende är inte den enda lösningen. Man måste agera tidigt så att det inte behöver blir en så stor dramatik för familjen. Man kan till exempel prata med någon familjemedlem, för det finns familjemedlemmar man kan föra en dialog med, säger Maria-Pilar Reyes, samordnare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt Bam Björling är det ett problem att många myndigheter ser enbart männen som våldsutövarna i familjen och kvinnorna som de goda. Därför vänder de sig ofta till en tjejs mamma för att reda ut situationen, men även om hon inte är den som utför det hedersrelaterade våldet är hon ofta involverad. Enligt Bam Björling var det till exempel troligtvis Fadimes mamma som berättade för familjen var hon befann sig. En annan gång pratade en lärare som ville hjälpa en tjej med hennes bröder som hon också undervisade. Sedan var tjejen borta från skolan i sex veckor.

För att förhindra att dessa fel görs behövs det kunskap och erfarenhet.

På Kvinnoforum, där Bam Björling är ordförande, jobbar människor som har varit i Mellanöstern och lärt sig om hedersrelaterat våld och som försöker jobba nära de utsatta tjejerna. Bam Björling menar att samhällets åtgärder mot hedersrelaterat våld i dag mest handlar om myndigheter som ger andra myndigheter pengar och att de 130 miljoner kronor som satsades för att länsstyrelserna skulle kartlägga problemet till stor del är bortkastade, eftersom personalen oftast saknade kunskap om problemet och det inte fanns någon samordning mellan länsstyrelserna.

- Alla länsstyrelserna har ställt olika frågor och resultaten går därför inte att jämföra. Man måste ha kunskap för att kunna ställa de rätta frågorna och man måste fråga rätt personer, säger Bam Björling.

Hon förklarar att länsstyrelserna endast ställde frågor till vuxna medan Kvinnoforum även har gjort undersökningar bland elever i skolor. Resultatet som framkom var då av en annan karaktär och enligt Bam Björling är det så man måste gå till väga.

Hon vill att man i arbetet mot det hedersrelaterade våldet ska ta till vara de kompetenser och projekt som redan finns. Det civila samhället har nämligen störst chans att hjälpa de unga tjejerna eftersom de ofta drar sig för att vända sig till myndigheter. Trots det har flera projekt mot hedersrelaterat våld i Sverige, som har blivit granskade och godkända av EU, fått nej av den svenska regeringen.

- Det tar ett år för regeringen att handlägga ett ärende och sen får vi ändå inga pengar. Men några år senare kommer de på att de själva ska agera mot samma sak och satsar massa pengar på det, säger Bam Björling. Det är som att uppfinna hjulet på nytt, istället för att ta till vara de kompetenser som redan finns.

Rekommenderade artiklar

Kärnkraftskommuner vill ha lön för mödan

Om Östhammars kommun inte får djupförvaret vill de istället bli centrum för energiforskningen i Sverige. Detsamma gäller för Oskarshamn. Det skriver de båda kommunledningarna i en gemensam skrivelse till Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB.

Fria.Nu

Barn i Bjärnum fixar pengar till indisk skola

Bjärnums skola ligger både i Skåne och i Indien. Den skånska skolan har nämligen adopterat en indisk skola och i Sverige pågår Indienarbetet konstant. De svenska barnen hjälper barn i Indien som tidigare inte haft rätt att gå i skola.

Fria.Nu

Fängslade kvinnor får besök av frivilliga

- Team Panos har en fint stödjande funktion som ger rent mänskligt stöd underifrån.
Det säger Bo Kjellson, initiativtagare till Team Panos, som är en grupp volontärer som besöker kvinnor på häkten och anstalter.

Myndigheterna vet för lite om hedersrelaterat våld

Vem ska hjälpa flickor som hotas av hedersrelaterat våld? Myndigheterna har för dåliga kunskaper, tycker Bam Björling på föreningen Kvinnoforum. Föreningar och privatpersoner kan hjälpa till snabbare och bättre.

Fria.Nu

© 2019 Stockholms Fria