Jag ska också starta ett fanzine | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Jag ska också starta ett fanzine

Är det något som inspirerar så är det engagerade människor. Jag kan nästan bli inspirerad bara av att tänka tillbaka på min egen ungdom. Skrivmaskinen, ljudet från kopiatorn, lukten i den unkna källaren i gymnasiet, där vi slet ihop den alternativa skoltidningen Subtopia under Carl Bildts sista år vid makten... Det är med vemod jag tänker tillbaka, för jag inser att professionalism nästan har blivit viktigare än glöd.

Men andra har behållit denna entusiasm över det egna skapandet. Porträttboken Fanzinerad är fylld till brädden av människor som lyckas engagera. Ja, varenda en av de intervjuade brinner faktiskt för sin sak - det må vara feminism, punk, serier eller folköl. Det är ju just särintressen som till stor del utgör den svenska fanzinefloran. Obskyra band som inga fler än en liten krets har hört talas om kan en eldsjäl tillägna ett helt nummer.
Boken innehåller 23 välvilliga intervjuer med svenska fanzinister, aktiva under åren 1990 till 2005. Punkare som Josefin Finér (se Argument, sidorna 16-17) och serietecknare som David Liljemark, Fanny Lindgren och Simon Gärdenfors berättar om hur de uppfattar den svenska fanzinekulturen, om skapandet och drivkrafterna bakom.

Mantrat för fanzinescenen är punkens 'alla kan'. Do it yourself. Gör det själv. Får du en idé - förverkliga den. Och DIY-kulturen omfattar inte bara papperstidningar som kommer ut i miniupplagor, alla sorts utövare av någon sorts kultur kan använda sig av mottot. Det är som det ska vara. Kapitialismen käkade upp punken och spottade ut den, besudlad, och kanske var det bara stärkande. Fram växte DIY. Och aldrig har väl folk startat så många egna projekt som i dag.
Så varifrån hämtar denna ständigt spirande men i etablerade medier nästan aldrig omnämnda rörelse sin drivkraft? Just ur dessa förhållanden, detta utanförskap. I en reaktion mot all kommersialism, i bjärt kontrast till kvällstidningarnas förljugenhet, där föds fanzinet. Det hemmasnickrade, unika, på tvärs emot likriktningen. Som Svante Tidholm skriver i sitt förord till boken: 'Att göra fanzines är ett sätt att stjäla luft, att andas i en värld där luften kostar pengar.'
Flera fanzinemakare som intervjuas här har gått vidare till jobb i mediebranschen. Och visst är det så: har man väl ett intresse för att göra tidning (redan i 13-årsåldern kan symptomen visa sig, ungen sitter uppe på nätterna, lånar en gammal skrivmaskin och har misstänkt många saxar på rummet) är inte steget långt till att börja lönejobba på en. Förena nytta med nöje, ni vet.
Tigerskott i brallan, De Inödlas Tidning, Amazon, Bältros och Seriechock. Det är namn som triggar fantasin. 'Jag ska också göra ett fanzine', tänker jag, bubblande av lycka, men kommer på att jag redan jobbar på en tidning och att det kanske skulle se konstigt ut. Kanske jag nöjer mig med att bygga grunden för nästa generations fanzinemakare. Min son är åtta och vi har redan gjort vår första tidning: Alla Zroor på Döden-skolan. Upplaga: 2 ex.

Fakta: 

Litteratur
Fanzinerad. En bok om svenska fanzi-

Litteratur
Fanzinerad. En bok om svenska fanzi-

Annons

Rekommenderade artiklar

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

© 2017 Stockholms Fria