Svenska antiterroristlagar kommer troligen att bordläggas | Stockholms Fria
Fria.Nu

Svenska antiterroristlagar kommer troligen att bordläggas

På onsdag ska riksdagen ta ställning till ytterligare två lagar som sägs bekämpa terrorism och grov brottslighet. Det är 'buggningslagen' och ytterligare en lag som ska ge polisen rätt att bland annat kamera- och telefonavlyssna. Men kritiker menar att lagarna alltför lätt kan missbrukas. Idag tyder allt på att lagarna kommer att bordläggas.

På onsdag kommer omröstning att ske i riksdagen om två kontroversiella lagar. Den ena heter "åtgärder att förhindra vissa särskilt allvarliga brott" (2005/06:177). Den ska ge polisen rätt att använda hemlig teleavlyssning och teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll. Den andra heter 'hemlig rums- avlyssning' (2005/06: JuU26) och ska göra att polisen får bugga samtal vid förundersökning. Båda lagarna sägs bara kunna användas vid grova brott.

- Dessa lagar är egentligen en lag, som går ut på samma sak. Jag förstår inte varför de skiljer på dem, säger Leif Björnlod, (mp) ledamot i justitieutskottet.

"Åtgärder att förhindra vissa särskilt allvarliga brott" ska kunna användas vid terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott. Det är alltså brott som Säpo ska bekämpa. Men även andra brott som sorterar under den vanliga polisen ska omfattas av den lagen. Det kan handla om försök att påverka domare, åklagare eller journalister. Den omfattar även mord, dråp, grov misshandel och olaga frihetsberövande. Denna lag ska kunna användas om det finns skäl att tro att en person ska göra sig skyldig till ett sådant brott. Den andra lagen, 'hemlig rumsavlyssning', det vill säga buggning, ska få ske vid misstanke om brott med ett minimistaff på minst fyra års fängelse. Hemlig rumsavlyssning betyder att samtal ska kunna spelas in i rum som allmänheten inte har tillträde till. Hemlig rumsavlyssning ska enligt förslaget få användas vid förundersökning av brott som terroristbrott, mord, dråp, människorov, grovt rån, grov mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse. Lagen ska användas även vid förundersökning av andra allvarliga brott, såsom grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fyra års fängelse.

I båda lagförslagen står det att användningen av den information som blir över vid avlyssningar där en misstänkt brottsling kan tänkas befinna sig ska regleras.

- Det här är bara blå dunster. Nyligen har EU beslutat att polisen kan begära utdrag från andra länders polisregister. Och i till exempel Spanien finns ingen tidsbegränsning för sådana uppgifter. Sedan har även EU ett informationsutbyte med USA, säger Leif Björnlod.

Han anser att lagarna saknar skydd för den personliga integriteten och ett grundlagsskydd för tidningar. Motståndarna till lagarna menar att integrationsskyddskommittén måste granska dem.

- Vi måste analysera vilka konsekvenser lagarna får innan de träder i kraft, säger Leif Björnlod.

Enligt förslaget införs ett absolut förbud mot att avlyssna vissa platser, som advokatkontor, läkarmottagningar och platser som används för enskild själavård. Tidningsredaktioner får bara buggas om det finns "synnerlig anledning" att anta att platsen används för allvarliga brott. Samtidigt står det i propositionen att samtal inte får buggas där någon som talar inte får avslöja sin källa enligt tryckfrihetsförordningen.

Thomas Bodström förklarade sig i Journalistförbundets tidning Journalisten den 9 maj:

- Vi skulle kunna få ett starkt uppsving av MC-tidningar och nynazistiska tidningar, om än med mycket begränsad upplaga. Kanske skulle till och med bordeller kunna gömma sig bakom ett cirkulär eller tidning med fyra utgåvor per år.

I fråga om "åtgärder att förhindra vissa särskilt allvarliga brott" säger kd, v, c och mp säger nej till förslaget med olika motiveringar. Kristdemokraterna och centerpartiet är i princip positiva till att tillåta hemliga tvångsmedel i kampen mot allvarliga brott. Men de anser att regeringens förslag innebär att de hemliga tvångsmedlen kommer att kunna användas på alltför lösa grunder. De vill också att det införs en skyldighet för polisen att i efterhand underrätta en person som blivit utsatt för hemliga tvångsmedel, något som inte är fallet i propositionen. Vänsterpartiet och miljöpartiet menar att förslaget innebär ett alltför långtgående intrång i den personliga integriteten. De anser vidare att det inte finns något som visar på att hemliga tvångsmedel är effektiva för att förhindra brott.

- Det räcker att en brottsling ringer upp dig för att du ska bli avlyssnad, säger Leif Björnlod.

Buggningslagen är kd, v, c och mp emot, men av olika anledningar. Vänsterpartiet och miljöpartiet menar att det krävs starkare skäl för att bugga någon än vad regeringen redovisar i sitt förslag. Kristdemokraterna och centern är i princip positiva till buggning men anser att regeringens förslag inte är tillräckligt genomarbetat. De är bland annat kritiska till att inga regler föreslås om att en person som blivit buggad ska få veta det i efterhand.

Om ett parti eller flera vill begära att lagförslaget ska vila i ett år ska en sådan begäran först väckas i kammaren och sedan avgöras vid omröstningen, enligt regeringsformen. Frågor som rör grundlagsenliga rättigheter är speciella. En ganska liten minoritet kan skjuta upp beslut i ett helt år och det räcker med att en sjättedel av riksdagens ledamöter röstar för bordläggning. Vänsterpartiet och miljöpartiet har länge velat skjuta upp beslutet men det har inte räckt. Det är först i och med centerns besked i början av maj som det står klart att justitieminister Thomas Bodström sannolikt går mot ett nederlag i riksdagen på onsdag. I annat fall föreslås lagarna träda i kraft den 1 juli.

- Vi står fast vid att yrka på bordläggning av lagarna den 31 maj. Då har regeringen ett år på sig att dra tillbaka propositionen och lägga fram nya lagar med bättre integritetsskydd, säger Johan Linander (c), ledamot i justitieutskottet.

Rekommenderade artiklar

Militären föreslås få bruka tvång och våld mot civila

En ny lag kommer att ge försvarsmakten samma rätt att använda tvång och våld mot civila som poliser har, om den går igenom i en omröstning den 10 maj. Lagen ska bara användas vid terroristbekämpning, men i praktiken är det svårt att avgränsa vad som är en terroristhandling eller inte. Miljöpartiet och vänsterpartiet ser en fara i att sammanblanda polisens och militärens roller.

Fria.Nu

Kristdemokrat driver blogg mot islamism

Hans C Pettersson, kristdemokratisk ledamot i polisnämnden i Skåne, har en blogg som blivit känd för att ha publicerat de omdiskuterade Muhammedbilderna. Bloggen ser som sin uppgift att motverka islamism, vilken den också gör i hatfyllda ordalag. Nu har även personuppgifter och hemliga telefonnummer på en ideologisk motståndare lagts upp.

Fria.Nu

Hallå där Johanna Carlbaum Lagerwall...

som är ordförande i Rullstolsfrämjandet. På lördag anordnas Sveriges första rullstolsrally i Stockholm. Starten går klockan 13 vid Sergels torg. Därefter kommer de tio rallyförarna att köra Hamngatan – Norrmalmstorg – Kungsgatan – Sergelgatan och tillbaka till Sergels torg. Arrangör är stiftelsen Rullstolsfrämjandet, som samlar in pengar till rullstolar i fattiga länder.

Kolonister befarar sämre villkor

Stockholms stads 25-åriga arrendeavtal med stadens kolonilottsföreningar håller på att löpa ut. I ett förslag till ett nytt avtal föreslås avtalstiden istället till fem år, vilket kan få förödande konsekvenser, menar kolonisterna.

© 2018 Stockholms Fria