Fria.Nu

Tre bokstäver kan sammanfatta 1968

Nu på våren för exakt fyrtio år sedan startade studentprotester i Paris som snabbt spred sig över större delen av den rika världen. Om detta har det skrivits ofantligt mycket. Bara nu inför jubileet har det publicerats 70 böcker i Frankrike om studentupproret. 2008 kommer att bli det revolutionsnostalgiska året.

Trots mängden litteratur om 1968 kan året sammanfattas med tre bokstäver: sex. Ett gäng kåta franska grabbar accepterade inte att studentrummen var könssegregerade. De ville in i flickornas rum. Om det kan man skriva abstrakt att studenterna ville göra sig av med en förlegad sexualmoral.

En ordväxling mellan studentledaren Daniel Cohn-Bendit och en domare fångar stämningen bättre:

– Var ni på universitet den 22 mars?

– Nej, jag var inte på universitetet.

– Var var ni?

– Jag var hemma.

– Och vad gjorde ni hemma klockan tre på eftermiddagen?

– Jag knullade, herr domare, det har ni säkert aldrig gjort.

Och när studenterna ändå var i farten, så varför inte protestera mot alla gamla stofiler och auktoriteter? Lärare, pedagogik, regering. Man hade inget program, vilket gjorde att alla kunde marschera för sina egna frågor. Komikern Jean Yann sammanfattade demonstranternas krav med en slogan som de själva började använda: ”Det är förbjudet att förbjuda”.

Nu var det ju inte bara studenter som revolterade: nio miljoner fransmän strejkade och ställde krav, men detta har inte varit lika sexigt att tala om. Skälet till det är att arbetarna tog upp frågor som verkligen var ett hot mot den etablerade ordningen.

Det nya med strejkerna -68 var att de inte längre handlade om löner, utan om makten på arbetsplatserna. Varken arbetare eller studenter hade tidigare haft det bättre materiellt sett men nu krävde man något annat. Bägge grupperna krävde mer frihet, mer att säga till om.

Fyrtio år senare är det intressant att se hur högern tagit över vänsterns slagord. Men först efter att ha förändrat innebörden i dem. 1968 krävde arbetarna mer frihet att själva organisera arbetet. 2008 marknadsför arbetsköparna frihet i form av krav på flexibilitet. 1968 krävde studenterna att den borgerliga moralen skulle skrotas. 2008 har frihet – marknadens frihet, friheten att konsumera vad man vill – blivit det enda sättet man talar om frihet på.

Ett resultat av 68-rörelsen är att den sexuella friheten blivit större. Men sex har också kommersialiserats i form av pornografi. De marxistiskt inspirerade studenterna bidrog till att sex mer än tidigare blivit en handelsvara bland andra. Marx hade slitit sitt hår.

Men vad hade de Gaulle sagt om dagens höger? I dag har Frankrike en president som skilt sig för att gifta om sig med en före detta nakenmodell som tidigare varit ihop med en knarkande rockstjärna. Om de Gaulle vetat det, hade han utgått ifrån att Daniel Cohn-Bendit och hans vänsterextremistiska vänner tagit över Elyséepalatset. Men presidenten heter Nicolas Sarkozy och hävdar att han avskyr allt 68-vänstern står för.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Krig med ett leende

USA:s nye president är inte en fredskandidat. Han utesluter inte militära medel mot Iran och vill trappa upp kriget i Afghanistan. När nu världen jublar över Barack Obamas seger vill Pierre Gilly påminna om att amerikanska presidenter alltid tvingas anpassa sin politik efter det militärindustriella komplexets behov.

Fria.Nu

Dyr bensin är egentligen billig

De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.

Fria.Nu

Inget var tillrättalagt hos Kessle

Fotografen och konstnären Gun Kessle avled den 23 oktober. Pierre Gilly minns en envis och direkt kvinna som tog fantastiska, suggestiva och ofriserade bilder.

Bilden av Iran måste synas i sömmarna

De vill skaffa kärnvapen, attackera Europa, Israel och USA och kanske av rent religiösa skäl påskynda jordens undergång. Så beskrivs ofta Iran och dess ledare i västvärldens medier. Pierre Gilly försöker förklara hur propagandan fungerar och analyserar dess syften. Sidan 15

© 2024 Stockholms Fria