Omplacerades efter att ha påtalat oegentligheter | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Omplacerades efter att ha påtalat oegentligheter

Två anställda på behandlingshemmet Krukis i Örnsberg är inne på sin fjärde vecka i strejk. De har påtalat oegentligheter i verksamheten och, enligt dem själva, för detta bestraffats med lägre lön och omplacering.

Den 1 oktober gick Eivor Johansson och Maaret Rissanen ut i strejk efter att ha omplacerats från sina ordinarie tjänster som nattpersonal på behandlingshemmet Krukis. Omplaceringen skedde efter tre års konflikter mellan personalen och ledningen för behandlingshemmet.

Strax innan hade Maaret Rissanen gjort en Lex Sarah-anmälan om vad hon uppfattade som missförhållanden på hemmet. Länsstyrelsen friade Socialtjänstnämnden i Stockholm från ansvar för missförhållandena. Även ett anonymt brev av ett okänt antal personer inkom till länsstyrelsen. Båda dokumenten beskrev en historia av konflikter samt kritiserade tillsättningen av tjänster och kontrollen av införsel och försäljning av droger till de intagna.

– Det är mycket droger och det har varit så under alla år, och nu har det accelererat, säger Maaret Rissanen.

Elizabeth Hjälmarstedt, institutionschef på Krukis, bekräftar att det förekommer införsel av droger på behandlingshemmet, men vill samtidigt nyansera bilden.

– På ställen som jobbar med personer som har ett pågående missbruksproblem förekommer det alltid droginförsel av och till. Samma gäller här.

Frågan diskuteras dock ständigt, påpekar hon.

I Maaret Rissanens anmälan av Krukis kritiseras även tillsättningen av tjänster. En tjänst som gruppledare, behandlingsansvarig och internhandledare gick till en behandlingsassistent på hemmet, utan att tjänsten utlysts.

– Det är ingen ny tjänst, det är därför den inte utlysts. Jag är anställd som behandlingsassistent med tilläggsuppgifter, säger behandlingsassistenten.

Samma person anklagas i anmälan för att driva konkurrerande verksamhet i stadens lokaler – företagshälsovård inriktad på missbruksproblem. Men själv förnekar han att det skulle vara en verksamhet och hävdar att han aldrig tagit emot en patient. Han menar att om verksamheten skulle ha startat senare så skulle den inte ha konkurrerat med jobbet på Krukis:

– Det handlar om olika klientgrupper.

Maaret Rissanens Lex Sarah-anmälan beskrev även en lång historia av konflikter. För tre år sedan klagade Eivor Johansson och Maaret Rissanen på att de gått miste om OB-ersättningen på kurser. Sedan deras fackförening, SAC – Syndikalisterna, tagit upp frågan fick de rätt. I augusti 2006 blev det istället konflikt kring schemaläggningen. Elizabeth Hjälmarstedt ville förkorta nattarbetarnas ledighet mellan passen. Hon kallade till en förhandling med fackföreningarna Kommunal, som ingen på Krukis tillhörde, och hennes egen fackförening SKTF. Efter ett strejkvarsel fick nattpersonalen behålla schemat.

Vid löneförhandlingarna 2007 fick Maaret Rissanen, Eivor Johansson och en tredje nattarbetare lägre lönepåslag än övriga.

– Alla vi på natten fick 400 kronor och de andra fick 1 500, säger Eivor Johansson.

Det rör sig inte om en bestraffning, hävdar Elizabeth Hjälmarstedt.

– Lönen är individuell för alla. Det känner de mycket väl till.

På denna punkt kunde de inte påverka institutionschefen. De hävdar att hon gjorde sig onåbar. I februari 2008 vände de sig till Justus Bergsten, enhetschef på socialtjänsten och Elizabeth Hjälmarstedts överordnade. De blev inkallade till huvudkontoret för att prata om ”samarbetsproblemen”. De sjukskrev sig och fick kort därefter ett brev där det stod att de hade omplacerats.

– Vi förstod inte varför ett artigt brev resulterade i det här, säger Maaret Rissanen.

De menar också att personalen på Krukis inte vågar tala öppet.

– Vi har öppet sagt det andra inte vågar säga på grund av rädsla för att bli av med jobbet, säger Eivor Johansson.

De tänker fortsätta påtala de brister de ser i verksamheten.

– Vi har inte några problem med att prata öppet och vi har konstruktiva lösningar, fortsätter Eivor Johansson. Vi tycker att ledningen ska få hjälp att styra upp stället.

Fakta: 

Vi förstod inte varför ett artigt brev resulterade i det här.

Maaret Rissanen

Rekommenderade artiklar

Politiker vill göra moské av Rinkebyhus

En bred politisk majoritet i Stockholms stad vill se en mosképåplatsen för det tidigare ockuperade Rinkebyhuset. Vänsterpartiet, som ställt sig utanför uppgörelsen, är mycket kritisk till hur processen hanterats. Adis från aktionsgruppen Rinkebyhusets vänner välkomnar att en moské byggs men efterlyser fortfarande ungdomsbostäder och aktivitetshus.

Rinkebyhuset ockuperat

Tidigt på fredagsmorgonen gick Rinkebyhusets vänner in och ockuperade det tomma förvaltningshuset i Rinkeby. Gruppen vill protestera mot kommunens beslut att riva huset.

Protest utanför Migrationsverket

Förra fredagen samlades ett trettiotal asylrättsaktivister och asylsökande till en manifestation mot flyktingpolitiken utanför Migrationsverket i Solna.

Ingen niqab på barnskötarutbildningen

Alia Khalifa läser till barnskötare på Åsö vuxengymnasium får inte bära sin niqab, en heltäckande slöja som visar ögonen. En vecka in på första terminen fick hon reda på att det inte var okej. För att få studera skulle hon ta av sig sin niqab. Alia Khalifa DO-anmälde skolan och ärendet gick ut på remiss till utbildningsnämnden. I förra veckan kom beskedet att nämnden ställer sig på skolans sida.

© 2019 Stockholms Fria