Vad kostar de rabatterade tjänsterna?
Har de papperslösa arbetarna blivit en institution vi inte har råd att avveckla? Fastighetsanställdas förbund räknar med att 20 000 papperslösa arbetar inom LO:s avtalsområde. Vad som skulle hända om de plötsligt slutade arbeta är svårt att mäta, men priset på vissa tjänster skulle stiga.
– Papperslösa håller kostnaderna nere, säger Samuel Engbom, jurist på TCO.
– Vi har gjort bedömningen att det finns 4 000 papperslösa i städbranschen. Det kanske inte låter så mycket om vi sluter avtal för 25 000 personer, men det är ändå 4 000.
Det säger Sten-Erik Johansson, integrationsansvarig på Fastighetsanställdas. För förbundets räkning har han författat en rapport om de papperslösa i städbranschen, deras antal, villkor och inställning till den svenska arbetsmarknaden.
Fastighetsanställdas motionerade till LO:s kongress i somras om att facket borde organisera papperslösa, ett förslag som efter hård debatt avstyrktes. Istället beslutade LO att verka för en avkriminalisering av papperslösas arbete.
För Sten-Erik Johansson är ”arbetarsolidariteten” det centrala – är man arbetarklass hör man hemma i facket, och klasstillhörigheten avgörs inte av huruvida man har papper.
Men han pekar också på det finns synsätt som inte nämns när de papperslösa i Sverige diskuteras. I Fastighetsanställdas rapport uppskattas antalet papperslösa inom LO:s avtalsområde till omkring 20 000. Kanske inte så imponerande i jämförelse med LO:s 1,7 miljoner organiserade, men skulle de papperslösa plötsligt sluta arbeta så skulle det märkas.
– Om 20 000 lämnade LO skulle det bli ganska hårt på vissa håll, säger Sten-Erik Johansson. Det ska man nog också ha med i beräkningen. Det är ett perspektiv som saknas i den svenska debatten.
Den 1 maj 2006 arrangerades The great American boycott, eller Den stora amerikanska bojkotten. Initiativtagare var en Los Angeles-baserad koalition av immigrantföreningar, fackförbund och katolska grupper. Ambitionen var att genom en dagslång strejk och handelsbojkott åskådliggöra vilken inverkan papperslösa arbetare och de pengar de konsumerar för har på ekonomin.
Enligt amerikanska medier samlade protesten över en miljon människor i demonstrationer över hela USA. Som konsumentbojkott tycks den ha varit relativt tandlös, de pengar som inte spenderades under den 1 maj användes istället dagen innan eller efter. Däremot stängde strejken ner livsmedelsfabriker i ett flertal stater. Nyhetsbyrån AP rapporterade att snabbmatskedjan McDonalds under dagen hade problem med underbemanning.
Så vad skulle då egentligen hända om 20 000 i Sverige slutade arbeta? För att få en bild av de möjliga konsekvenserna måste man titta på vilken roll de papperslösa spelar i dagens ekonomi. Någonting som är lättare sagt än gjort. Siffror när det rör de papperslösas näringsverksamhet är kroniskt osäkra.
– Det är något som av självklara skäl är svårmätt, men man kan säga att det finns en betydelse för ekonomin, säger Samuel Engbom, jurist på TCO. Det finns tjänster som folk inte är beredda att betala det fulla priset för. Vi vill ha billiga drinkar på krogen och då måste någon diska glasen för 20 kronor i timmen. Bostadsrättsföreningar vill ha billig snöskottning och då måste någon jobba för låg lön.
– Vi får en felaktig uppfattning om vad priset på tjänster är, och som privatperson vet man sällan vad det kostar.
Genom prispressen papperslösa sätter nedåt urholkas betalningsviljan. För de papperslösa innebär detta att de konstitueras som ett slags permanent låglöneproletariat. En föga gynnsam position att inneha på arbetsmarknaden.
Men Samuel Engbom menar att inrättandet av en informell ekonomi också kan slå tillbaka även mot dem som konsumerar de billiga drinkarna. Det finns en risk för att man urholkar den ekonomiska bärkraften i sektorer där en stor andel av arbetskraften är informell.
– Jag vill inte låta som att det är de papperslösas fel, men vi skulle kunna hamna i ett beroendeförhållande, och det är väldigt farligt om ett antal subventionerar resten av oss.
Kristina Mattson, författare till De papperslösa och de aningslösa, menar att denna problematik sträcker sig långt bortom priset på tjänster. I slutändan är det systemet där skatteuttag används som en metod för att omfördela resurser som är hotat. Något som borde göra att den där billiga drinken inte känns så lockande.
– Det är aningslöst att tänka sig att man kan leva i en skattefinansierad välfärd samtidigt som man utnyttjar fördelarna av billigt svartarbete, säger hon.
Läs även Papperslösa på väg in i arbetarrörelsen