Intetsägande om bortgång
Tre högborgerliga syskon i sina bästa år sammanstrålar i familjens sommarresidens för att fira sin ömma moders 70-årsdag. När de tre månader senare möts igen är det för att planera den nu bortgångna matriarkens begravning och bodelning. Familjen har tillhört kultursocieteten i generationer, och en diger konst- och antikvitetsskatt inväntar nu sin arvtagare. Men är någon av de tre internationellt utspridda karriäristerna intresserad av att förvalta moderns minnen?
Den franske regissören Olivier Assayas, som 1996 åstadkom spännande metafilmen Irma Vep med tidigare hustrun Maggie Cheung i huvudrollen, har i linje med ett allt mer avsvalnande franskt filmklimat gjort en småputtrig vuxenfilm. Sommarminnen är en trevlig historia om minnen, familjerelationer, arvstvister och saknadens vemod. Samt om hur materiella föremål förlorar sin mening när de hamnar utanför en mänsklig kontext.
Filmen kryllar av vackra miljöer och ting, stiliga medelålders intellektuella och stillsamma bjudningar. I rollerna syns bland andra Jérémie Renier, som tidigare gjort succé i bröderna Dardennes hyllade Barnet, och en Juliette Binoche som här är långt mer alldaglig än när det handlade om choklad och Johnny Depp.
Jag har egentligen ingenting negativt att säga om Sommarminnen. Enda nackdelen är att jag egentligen inte förstår varför den alls har spelats in. För trots sin lågmälda charm är Sommarminnen en ganska intetsägande historia.
Filmer för vuxna som funderar kring föräldrars bortgång har gjorts förr, och den här varken tillför eller drar något från tidigare varianter.
Sommarminnen kommer tyvärr att försvinna i säsongens övriga filmrepertoar. En fin liten betraktelse över alltings förgänglighet, som ironiskt nog lär glömmas bort väldigt fort.
Film
Sommarminnen
Regi Oliver Assayas I rollerna Juliette Binoche, Charles Bering, Jérémie Renier Premiär 31 oktober Distribution Nonstop Entertainment