Fördjupning


Jessie Örnbrand
Fria.Nu

Styrmedel ska få oss att välja miljörätt

År 2007 uppmättes den högsta globala koldioxidhalten någonsin. Nu mer än någonsin börjar fler och fler få upp ögonen för vad som väntar oss om vi inte minimerar utsläppen av växthusgaser. Enligt Jessica Cederberg Wodmar, Naturvårdsverket, kan man faktiskt börja se ett trendbrott när det gäller konsumtionen. Det svenska folket har börjat ändra sitt beteende. Frågan är vad som påverkar hur vi väljer.

Enligt en undersökning gjord av Naturvårdsverket har fler och fler börjat agera mer med tanke på miljön. Rapporten ”Allmänheten och klimatförändringen 2008” beskriver hur svenskarnas beredskap att reducera sina egna utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka. Fler och fler förändrar sina konsumtionsvanor. Bland annat har försäljningen av ekologiska varor ökat från 2,2 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker 2006 till 2,6 procent 2007, enligt Statistiska centralbyrån. Det kan låta lite, men innebär ändå en ökning med knappt 20 procent. Även försäljningen av mer miljövänliga bilar har ökat. Till och med i maj hade antalet miljöbilar fördubblats jämfört med året innan. Andelen så kallade miljöbilar är nu 32 procent av det totala antalet bilar.

Den generella slutsatsen är att allmänhetens stora engagemang har ökat. Det finns i nuläget en stor kunskap om hur vår livsstil påverkar miljön.

– Folk börjar göra som de säger. Men ännu är det långt kvar, säger Jessica Cederberg Wodmar, projektledare för klimatinformation, på Naturvårdsverket.

Trots en positiv trend är det alltså fortfarande många som har svårt att förändra sitt beteende till ett mer miljövänligt sådant. Varför fortsätter människor till exempel att köra bensindrivna bilar trots att de är medvetna om de konsekvenser som valet av transport medför?

Det, menar Annika Nordlund som är beteendevetare vid Umeå universitet, handlar främst om bekvämlighet.

– Den upplevs som bättre, mer flexibel, snabbare eller så upplevs den som enda möjliga färdsättet trots att det finns kollektivtrafik att använda. Sedan finns det många som faktiskt inte har så stora möjligheter att använda andra färdmedel än bil. Det kan handla om var man bor i förhållande till jobb till exempel.

Varför många människor inte ändrar beteende handlar alltså om flera faktorer, säger Annika Nordlund.

– Det finns inga entydiga svar att ge. Generellt kan man säga att det finns en rad olika faktorer som påverkar människors vilja eller ovilja att agera miljövänligt.

Det handlar om värderingar, attityder, om personliga resurser och den kontext vi lever i. Men även de vanor vi skapar är funktionella för oss, och vanan kan bli ett hinder för förändring. Kunskapen vi har, våra möjligheter att agera, den tid vi har och den ekonomi vi har påverkar vårt beteende, menar Annika Nordlund.

– Det finns inga enkla lösningar på vad man kan göra för att ändra människors beteende så att väljer mer miljövänliga lösningar. Vi måste jobba med attityder och förenkla för det beteende vi vill se alternativt försvåra för det beteende vi inte vill se. Människor måste ha alternativ som är rimliga. Sedan måste vi utveckla ny teknik samtidigt som vi jobbar med politiska åtgärder och attitydförändringar.

Jessica Cedermark Wodmar menar att det är viktigt att företagare, politiker, näringslivet och frivilligorganisationer underlättar för oss som konsumenter. Men vi har också en skyldighet.

– Vi måste också ta ansvaret att välja det de serverar oss och lära oss mera. Det är kombinerad gemensam kraft som ska driva oss framåt, säger hon.

Lars Westermark, enhetschef för klimatpolicyenheten på Naturvårdsverket, berättar att det används en rad olika styrmedel för att påverka produktion och konsumtion.

– Inom resandet finns det till exempel bränsleskatter, koldioxidskatter och fordonsregler. Om några år kommer flyget att ingå i handel med utsläppsrätter. Inom boendet har det funnits olika former av bidrag för att fasa ut oljeledning vilket gör att utsläppen nu snabbt minskar. El-certifikat hjälper till att öka andelen förnybar el och EU:s energi- och klimatpaket driver på ytterligare.

Enligt Lars Westermark är miljöstyrningen inom livsmedelsområdet den som är minst utvecklad. Klimatmärkning kan vara bra, men han anser att det är svårt att utforma styrsystem som både är enkla för konsumenterna och som slår mot det som man vill komma åt utan att motverka andra miljömål.

– Även information och kunskapsspridning har varit en viktig del till att uppnå goda effekter av andra styrmedel. Till detta kommer att måste få till stånd globala avtal för att kunna påverka klimatförändringar. Styrmedlen behöver i ökad utsträckning verka internationellt, som exempelvis utvecklad handel med utsläppsrätter, säger Lars Westermark.

Moderata riksdagsledamoten Sofia Arkelsten, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet, vill däremot inte se en för stor styrning av konsumtionen.

– Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för människor, inte att detaljstyra varje människas vardag, säger hon.

Sofia Arkelsten vill att styrmedel ska vara breda, långsiktiga och gärna internationellt förankrade.

– Ett bra styrmedel är koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter till exempel. Ibland kan vi tänka oss att göra avsteg från de principerna för att hantera avgränsade problem. Till exempel miljöbilspremien, där vi belönade människor som köpte en mindre miljöfarlig bil. Eller regelförenkling för byggande av vindkraft.

Miljöpremien är ett exempel på en styrning som fungerat effektivt, och innebär att alla privatpersoner som köper miljöbil får 10 000 kronor. Premien infördes 1 april 2007 och var från början tänkt att gälla fram till 31 december 2009. Nu stoppar alliansen satsningen redan 30 juni 2009.

Enligt miljöminister Andreas Carlgren (c) var målet med premien att få i gång miljöbilsförsäljningen och det har lyckats.

– Meningen är inte att staten och skattebetalarna i längden ska betala våra bilinköp, säger han till TT.

Att det krävs en förändring av livsstil är ändå de flesta överens om. Och även en liten ändring i vår livsstil kan förbättra miljön. Hur mycket bil vi åker, hur mycket el vi använder eller hur mycket kött vi äter är bara några av de områden som vi har möjlighet att påverka för att minska utsläppen.

Men information och frivillighet räcker oftast inte i miljöarbetet. Att styrmedel verkligen behövs visar flera studier. Enligt John Holmberg, professor i fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola, krävs det ett trendbrott i konsumtionen så att konsumenterna börjar driva innovationer. Här, menar han, måste mer effektiva styrmedel som skatter och avgifter hjälpa till.

På Naturvårdsverkets hemsida kan vi läsa:

” Ytterst handlar arbetet med styrmedel om att Sverige ska kunna nå de nationella miljömål som riksdagen beslutat om…” .

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria