Närhet till parker bra för din hälsa | Stockholms Fria
Fria.Nu

Närhet till parker bra för din hälsa

Tillgången till grönområden och promenadstråk i ditt bostadsområde kan vara livsviktigt. Åtminstone om man ska tro en rapport från Folkhälsoinstitutet som menar att infrastrukturen är en betydande formel för din hälsa.

Satsa mer på gång- och cykeltrafik och skapa fler barnvänliga miljöer. Så lyder FHI:s, Statens folkhälsoinstitut, recept till regeringen för att reducera svenskarnas ohälsotal.

– Hur miljön kring bostadsområdet är utformat påverkar vår vardagsmotion. Genom att bygga attraktiva miljöer i närområdet kan vi förbättra hälsan och minska sjukvårdskostnaderna i samhället, säger Anna Stablewski, utredare på FHI.

Enligt rapporten kan staten spara sex miljarder i sjukvårdskostnader per år på att designa en infrastruktur som sporrar till motion och rörelse.

– Det är viktigt med en rask promenad minst 30 minuter per dag. Och en tryggare och grönare närmiljö har bevisligen visat sig vara en stimulerande medicin för fysisk aktivitet, helt utan biverkningar, säger hon.

En omfattande brittisk studie som presenterades förra året visar att närheten till grönområden påverkar människors hälsa. Undersökningen är uppdelad på 30 000 bostadsområden och baseras på hela Englands arbetsföra befolkning på 40 miljoner. I rapporten konstaterar man att en god tillgång till grönområden minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det finns strategier för att få människor att röra på sig och en av dem är att bygga inbjudande miljöer som parker och promenad- och cykelstråk. Ibland krävs det insatser från samhället eftersom det kan vara lättare sagt än gjort att röra på sig, säger Anna Stablewski.

Statistik från SCB visar att andelen grönområden i svenska tätorter minskat mellan åren 1980 och 2000. De mest markanta minskningarna finner man i storstäderna.

– Vi håller på att bygga bort möjligheten för fysisk aktivitet i samhället. Det betyder att skyddet mot hjärt- och kärlsjukdomar försvagas, säger Anna Stablewski.

De som löper störst risk att bli inaktiva av ”promenadovänliga” områden är barn, äldre och funktionshindrade. Viktiga omständigheter för de här grupperna är trygghet, tillgänglighet och säkerhet.

– Äldre och barn är känsligare för hur miljöerna är utformade. Föräldrar vill exempelvis gärna skjutsa sina barn till skolan om trafiken är hög eller om vägen till skolan är osäker. Och äldre är beroende av trygga miljöer med belysning och parkbänkar där det finns möjlighet att sätta sig, säger hon.

Enligt rapporten har det optimala bostadsområdet tillgång till trafikseparerade gång- och cykelvägar, säkra skolvägar för barn, grönområden och parker, affärer och service samt trygga miljöer med bra kvällsbelysning och parkbänkar.

– Dessa tillgångar skulle inte bara förbättra folkhälsan utan få många andra positiva effekter som att det främjar sociala möten och en ökad integration i samhället.

Den första studien om den byggda miljöns betydelse för människors hälsa redovisades 1984 av Simons Ulrich. Forskaren studerade hur kirurgpatienters hälsa på ett sjukhus i Pennsylvania i USA påverkades av vilken utsikt från fönstret de hade. Simons Ulrich fann att de opererade patienter som hade utsikt mot ett grönområde läkte sina sår snabbare än de som förvisats till rummen med utsikt mot betongbyggnader.

Fakta: 

Vardagsmotion

• En genomsnittlig svensk har fem timmar fritid per dag när alla ”sysslor” är avklarade. Hälften av den kvarvarande tiden spenderas framför TV:n.

• En genomsnittlig västerländsk man som väger 70 kilo skulle behöva promenera 19 kilometer utöver de ”vanliga aktiviteterna” varje dag, för att spendera lika mycket energi som männen för 100 år sedan.

Källa: FHI

Rekommenderade artiklar

Gott nytt år?

Arbetslöshet, havererad bolånemarknad, stigande psykisk ohälsa. Välkomna till 2009! Kan man förhålla sig positiv till ett år som det redan regnat domedagsprofetior över? Ja, åtminstone enligt författarna och coacherna Mia Lehndal och Kjell Haglund, som menar att det är precis vad vi bör göra.

Fria.Nu

Framgångsideal stressar 80-talisterna

Ur askan av 90-talets lågkonjunktur växte en ny generation och ett nytt förhållningssätt fram. Nu har 80-talisterna blivit vuxna och lider sviterna av individualismens barnsjukdomar.

– De har väldigt höga ambitioner och krav på sig själva, säger Karin Enqvist, legitimerad psykoterapeut för Unga vuxna på Södermalm i Stockholm.

Fria.Nu

Oklart hur farlig svininfluensan är

VIRUS På torsdagen höjde världshälsoorganisationen sin pandemivarningsnivå från steg 5 till steg 6. Det innebär att det finns en allvarlig risk för att svininfluensan får pandemisk spridning.

Fria.Nu

Löjligt långsam lunk är bäst i längden?

Det är knappt att jag lyckas sega mig förbi dem, de promenerande grannarna som jag passerar på lokalgatan. Det måste se märkligt långsamt ut när jag lunkar fram. Jag undrar vad de tänker – för de har väl märkt att jag ofta beger mig ut för att träna. ”Han som tränar så mycket och ändå springer så illa”, är en observation som ligger nära till hands.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria