Rennäring som gårdsbruk är vänligt mot djur och natur | Stockholms Fria

Debatt


Elsa Eriksson • Nordmaling
Fria.Nu

Rennäring som gårdsbruk är vänligt mot djur och natur

RENNÄRING Den 6 februari firar vi samernas nationaldag till klagotoner om självmord bland unga renskötare. Något måste göras för att förbättra situationen för våra renskötare och våra samer.

Rennäringens utveckling mot en bättre framtid ligger rimligen i gårdsbruk. Som gårdsbruk kan den troligen överleva även i skogslandet, med mer personlig omvårdnad av renskötaren. Det blir lättare att genomföra behandling mot korm och andra parasiter och sjukdomar samt att ge utfodring som inte tvingar renen att leva på egen avföring.

Med gårdsbruk behöver vi inte i fortsättningen diskutera avtalspensionering av renskötarna. Det har känts motbjudande att belöna dem som varit en bärande del i utvecklingen av nutidens katastrofala rennäring – avtalspension utöver övriga inkomster av tjänst och näringar. Lika villkor för alla medborgare är ett rättvisekrav.

Fallskärmar och avtalspensioner kan i viss utsträckning accepteras vid extraordinära insatser som att erövra ett riksdagsmandat eller framgångsrikt driva ett storföretag. Rennäringens utövare och påtryckare har dock hittills inte gjort de lysande insatser som berättigar dem till övriga medborgares tacksamhet och försörjning.

Gårdsbruk innebär en chans för renskötarna att få bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor, färre djur, grannarnas och djurvännernas samt naturvännernas högaktning och respekt.

Genomförandet av rennäringens gårdsbruk torde i huvudsak vara en förhandlingsfråga. Moroten kunde vara ett grundstöd i storleksordningen 300 000 kr/år, förmånligare för renägarna än nuvarande intäkter av näringen men inte så stort att det lockar in oseriösa äventyrare i branschen. En annan morot kunde vara förmånliga arrenden för de renägare som inte har egen mark.

Beslutet att övergå till gårdsbruk blir sannolikt lättare för renägarna om ersättningen för trafikskadade renar helt slopas. En trafikskadad ren tillfaller då bilägaren som ersättning för psykiskt lidande och bilskador. Det gör att illaluktande kadaver inte ligger kvar och att renbete vid vägarna blir mindre lönsamt.

Sommartid mår inte renarna väl i skogslandet. De vantrivs i värmen och plågas av parasiter. Framtidens vision är tamren i bekvämt gårdsbruk och vildren på fjället sommartid och i skogsland vintertid, i balans med bete, rovdjur och jägare.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är pubilc serviceanställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Stockholms Fria