Stockholm behöver Ny syn på Slussen | Stockholms Fria

Debatt


Peter B. Larsson • Arkitekt
Stockholms Fria

Stockholm behöver Ny syn på Slussen

Det finns ett viktigt bidrag i diskussionen om Slussen som är framställt utom den officiella tävlingen. Förslaget Ny syn på Slussen presenterar en lösning med nedgrävda broar och öppnade vattenspeglar. Detta viktiga bidrag måste få komma med i bedömningen, menar Peter B. Larsson.

Det kan säkert vara besvärande att som gammal politiker se tillbaka på resultatet av sina gärningar och inse att vissa beslut man varit med om att fatta fått olyckliga konsekvenser. Särskilt när konsekvenserna blir omfattande och varaktiga, som ofta är fallet i stadsbyggnadssammanhang.

Detta upplevde min farfar, borgarrådet Yngve Larsson, som invigningstalade när Slussen invigdes den 15 oktober 1935. Han blev borgarråd 1925 för gatu- och trafikroteln samt för stadsbyggnadsroteln 1940. Han arbetade större delen av sitt liv med tidens stora trafik- och stadsbyggnadsfrågor i det växande Stockholm.

Sitt sista år som stadsbyggnadsborgarråd 1946 gruvade han sig för de skrymmande trafikbyggena över vattnet vid Slussen. I sina memoarer Mitt liv i Stadshuset 1977, plågas han av att ”den fria blicken över Riddarfjärden gått förlorad, belamrad av de två breda, hårt trafikerade broarna”.

Tanken på en gemensam station på Söderströms botten lanserades redan i mitten av 1940-talet: ”Intresserade ingenjörer skisserade förslag till en ombyggnad av tunnelbanan med en för Slussen och Gamla stan gemensam station på botten av Söderström!” skriver han i memoarerna. Vid våra samtal senare i livet insåg jag att en politiker med visioner och ansvar och som tagit många stora stadsbyggnadsbeslut i efterhand kunde ångra desamma.

Som ung arkitektstuderande blev jag besviken och illa berörd när jag såg resultatet av framför allt tunnelbanebron över Söderström, som brutalt skar sönder den återstående vattenspegeln mellan Slussen, Kornhamnstorg och Mälartorget. Det borde vara en fundamental uppgift att stärka det öppna vattenlandskapet mellan Mälaren, Slussnäset och Stockholms inlopp, samt att på ett betryggande sätt ordna nivåregleringen av de två sjösystemen mot klimatstyrda översvämningskatastrofer.

Några som tagit detta på allvar är de ”fem idealisterna” vars förslag Ny syn på Slussen tydliggör vad denna stora stadsbyggnadsuppgift egentligen måste handla om: att ha ett perspektiv framåt på kanske 100 år som i närtid säkrar och ökar tunnelbanans livslängd samt möjligheterna att efter hand kunna återskapa de värden man tidigare såg sig tvungen att offra. Sänkt spår påverkar den stora trafikströmmen genom Slussen med ökad kapacitet, vilket Torgny Waern förbiser i SvD den 10 februari. På köpet renare luft, öppet vatten och en stadsbyggnadskonst som inte fastnat i en bråte av spektakulär arkitektur.

Förslaget Ny syn på Slussen är framställt utom den officiella tävlingen. Detta är vitamininjektionen som behövs för att öppna den låsning som är kopplad till den officiella tävlingens förutsättningar. Ny syn på Slussen måste komma med i bedömning och beslutsunderlag! Detta viktiga bidrag med sin lyhördhet för platsens kvaliteter får inte tystas! Det vore ett stort misslyckande för Stockholm, men också internationellt, om formaliteter och prestigefylld brådska skulle lägga Ny syn på Slussen i byrålådan. Illavarslande tecken tyder dessvärre på att den prestigefyllda brådskan just nu grasserar hos borgarråden Kristina Alvendal och Sten Nordin.

Som en vägledning för våra borgarråd citerar jag avslutningsvis Yngve Larsson: ”Sådana är stadsbyggarens villkor: icke blott att lösa aktuella problem, utan även vara en utpost mot framtiden.”

Ett viktigt arv för nutida politiska beslutsfattare att förvalta!

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Stockholms Fria