Storebror ser dig i tunnelbanan | Stockholms Fria
Fria Tidningen

Storebror ser dig i tunnelbanan

Stockholmarna blir allt mer övervakade. Allt fler kameror monteras i kollektivtrafiken och och databaser lagrar information om hur vi rör oss i staden. Framväxten av nya informationsteknologier i kombination med en ökad tilltro till preventiv övervakning är på väg att resultera i ett samhälle där såväl individens rörelser som intressen kan kartläggas i detalj. I den bästa av världar skulle konsekvenserna av ett sådant samhälle vara ökad trygghet för medborgarna och bättre beslutsunderlag för infrastruktursatsningar. Ett dystrare scenario är att rätten till ett privatliv i framtiden kommer att vara utlämnad till politiker och företags godtycke.


Varje dag reser över 600 000 människor med Stockholms lokaltrafik. Det finns ingen statistik som exakt visar det totala antalet resor dessa människor gör, men ett rimligt antagande är att det uppgår till minst det dubbla. Och resandet förväntas öka.

Vid årsskiftet går SL över till ett nytt betalsystem baserat på så kallade ”smarta” kort. De nya elektroniska biljetterna kommer att innehålla RFID-sändare, samma sorts teknik som återfinns i de transpondrar som användes under Stockholmsförsöket. Varje gång en resenär påbörjar – och i vissa fall avslutar – en resa skickar sändaren information till en databas om vilken linje som trafikeras, samt var och när påstigning sker. Informationen ska sedan lagras i 12–18 månader.

För SL:s organisering av trafiken är informationen en guldgruva. Uppgifter om vilka rutter och knytpunkter som belastas och när erbjuder oöverträffade möjligheter att detaljstyra effektiva insatser. Kort sagt, en våt dröm för den som vill kapacitetmaximera de kollektiva kommunikationerna.

– Fördelen är att kunna se flöden i stort för att kunna optimera vår trafikplanering, säger Björn Holmberg, presschef på SL.

De uppgifter som arkiveras är i grunden opersonliga. De talar om hur innehavaren av ett visst kort har förflyttat sig, men inte vem innehavaren är. Emellertid kommer SL:s resenärer att kunna registrera korten, varvid informationen kopplas till enskilda resenärers rörelsemönster. Björn Holmberg tror att resenärerna själva kommer att efterfråga möjligheten att registrera sina kort, inte minst eftersom tappade kort då kommer att kunna spärras och återfås.

Pär Ström är integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden och driver sajten Stoppa storebror. Han menar att informationen som lagras i SL:s biljettsystem kan avslöja högst personlig information om resenärerna. Exempelvis går det att göra efterforskningar kring personliga relationer genom att leta efter resenärer som ofta reser samma sträckor samtidigt. Likaså skulle Skatteverket och Försäkringskassan med enkla programvarors hjälp kunna kartlägga individers resemönster för att avslöja människor som arbetar svart eller arbetar trots sjukskrivning.

Björn Holmberg poängterar att det inte är obligatoriskt att registrera sitt kort.

– Jag tror att det är viktigt med frivillighet i det här så att man inte känner sig kontrollerad.

I mars övergick Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i hela Västra Götalandsregionen, till ett biljettsystem baserat på smarta kort. I dag är 54 000 av totalt 160 000 kort i omlopp registrerade. Enligt Lena Jovén, informationschef på Västtrafik, försöker man locka kunder att registrera sina kort genom att erbjuda olika förmåner. Det handlar till exempel om så kallade resenära erbjudanden, som möjligheten att köpa pocketböcker till reducerat pris på Pressbyråer i anslutning till stationerna, men i förlängningen kan även rabatter på själva färdtaxan bli aktuella.

För Västtrafik handlar det om den affärsmässiga relationen till resenärerna.

– För oss är det bättre att ha kunder som vi kan kommunicera med och ha en relation till, så vi vet vad de efterfrågar. Anonyma kunder kan man inte nå annat än genom reklam eller massutskick, säger Lena Jovén.

Det är inte osannolikt att SL kommer att resonera i liknande termer. Under höstens valrörelse har borgerliga ledamöter i SL:s styrelse gång på gång sagt att enhetstaxan ska slopas och att de trogna resenärerna ska premieras. En inställning som inte bara förbryllar – eftersom kollektivtrafikens uppdrag är att ge alla medborgare tillgång till goda kommunikationer, oavsett deras eventuella trohet – utan även indikerar att förmåner och rabatter kan komma att erbjudas dem som registrerar sina kort.

Pär Ström ifrågasätter inte företagens motiv när det gäller insamlingen av informationen. Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är det givetvis förmånligt att ha tillgång till ett register av ständigt aktuell kundinformation.

Problemen är inte viljan att samla in information, utan istället vad som kan hända med den när den redan är insamlad. En invändning Per Ström har är alla databaser läcker. En källa till läckage är angrepp utifrån, såsom hackers. En annan är interna fel i systemen. En tredje är den mänskliga faktorn.

– Människan är aldrig idiotsäker. Det måste sitta någon och sköta informationen i systemet, det kommer man aldrig runt. De kan vara giriga eller nyfikna eller ondskefulla eller en kombination, och det är ganska vanligt att de är det, säger Pär Ström. Alla de här tre varianterna händer hela tiden och ofta, även i företag med hög säkerhet.

När det gäller en offentlig organisation som SL finns det dock en allvarligare hotbild än risken för läckage. Kriminologen Janne Flyghed har länge varnat för en ändamålsglidning i samband med övervakning. Att samhället istället för att sluta använda övervakningsfunktioner som visar sig vara verkningslösa uppfinner nya användningsområden för dem.

Pär Ström håller med:

– När det gäller offentliga databaser är det inte bara läckan som är problemet utan också framtida legal användning av databaserna, och då är vi inne på ändamålsglidningen. Så det är inte bara missbruk, utan även morgondagens bruk, som är ett hot.

Skiften i samhällklimatet, mot en högre allmän tolerans för repressiv övervakning, kan komma plötsligt. Om databaserna redan existerar när ett sådant inträffar är utsikterna att värna den personliga integriteten små.

– Det finns bara ett sätt att gardera sig mot framtida legalt bruk, mot morgondagens Thomas Bodström, och det är ju att över huvud taget inte samla in de här uppgifterna, säger Pär Ström.

En resa med kollektivtrafiken registreras dock inte bara i form av information om på- och avstigning. I juli godkände länsstyrelsen kameraövervakning i alla SL:s bussar, och sedan dess har företaget även beviljats tillstånd för en omfattande utbyggnad av kameraövervakningen i tunnelbanan. Tillståndet har prövats i läns- och kammarrätten.

Fram tills nyligen var bara ett fåtal tunnelbanestationer, däribland Zinkensdamm, Gullmarsplan och T-centralen, kameraövervakade. I den nya satsningen, som är den största i sitt slag i Sverige, ska omkring 2 000 kameror placeras ut på 80 stationer, varav 12 pendeltågsstationer.

Hälften av dessa kommer att vara så kallade smarta kameror vilka kan analysera bilder och känna igen människor. Dessa ska varsla SL:s trafikledning, som omedelbart ska kunna stoppa trafiken om någon beträder spåret, men också slå larm om graffitimålare eller uteliggare rör sig på stationerna nattetid.

Alla kameror kommer att spela in dygnet runt, och materialet kommer att sparas i 24– 36 timmar. Under denna tid kommer polisen att kunna begära ut inspelat material. Särskilda kameror kommer att placeras ut vid de berörda stationernas rulltrappor för att i närbild registrera resenärernas ansikten. SL:s uttalade syfte är att underlätta identifieringen av personer som misstänks för skadegörelse och andra brott.

Utbyggnaden av övervakningssystemet i tunnelbanan finansieras bland annat med intäkter från Stockholmsförsöket. Totalt beviljades SL 70 av de 400 miljoner kronor som återfördes till kollektivtrafiken för inköp av nya kameror. En av dem som var med och fattade beslutet var Måns Almqvist, vänsterpartistisk ledamot i SL:s styrelse.

Traditionellt har vänstern varit skeptisk till övervakning, men av partiets kampanjmaterial inför valet framgår det att den officiella synen är att övervakning ökar tryggheten och att utbyggnaden därför ska fortsätta.

– Vi har aldrig påstått att övervakning löser trygghetsproblemen, men vi har inte varit kategoriskt emot det, säger Måns Almqvist.

SL har heller inte påstått att övervakningen i sig löser alla problem, utan talar om den som en del i ett större säkerhetsarbete som även omfattar trafikvärdar, ordningsvakter och polis.

Men SL tar samtidigt tydlig ställning för kamerornas effektivitet. De gör resan säkrare, kan man läsa på företagets hemsida, för resenärer och personal. Samtidigt underlättar de polisens arbete med att lagföra misstänkta brottslingar.

Kamerorna har således en dubbel roll. Dels en preventiv, dels en repressiv.

I detta resonemang finns en tydlig uppdelning mellan vi och dem. De vars trygghet ska öka, det laglydiga kollektivet, och de vars trygghet ska minska, det vagt definierade hotet av diverse orosmakare.

Men den integritetskränkning som kameraövervakningen utgör slår inte bara mot utvalda oönskade element utan mot alla som vistas i kollektivtrafiken. Undersökningar av kameraövervakningens brottsförebyggande effekt ger inte några entydiga resultat, men samtidigt visar undersökningar att den allmänna opinionen blir allt mer välvilligt inställd till övervakningen.

Oavsett om man anser att det är de i grunden repressiva samhällsfunktioner som lanserat kameraövervakning som en trygghetshöjande faktor som har format denna opinion så inställer sig en viktig fråga: enligt vilka kriterier är en integritetskränkning legitim? Måste en åtgärd förebygga brott, eller räcker det om den ökar den generella upplevelsen av trygghet?

Måns Almqvist menar att det är fråga om en avvägning.

– Naturligtvis måste man utvärdera om de faktiskt ökar säkerheten, men samtidigt är känslan också viktig.

Enligt Magnus Hörnqvist, doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet, finns det en tendens till ett ökat fokus på känslan av trygghet i samhällets arbete med säkerhetsfrågor. De insatser som görs tenderar dock att i första hand öka tryggheten för de grupper som redan är trygga.

Kollektivtrafiken är en jämförelsevis säker plats, men de brott som ändå begås där – och då särskilt våldsbrott – drabbar främst män. När kvinnor drabbas av liknande brott sker det på platser långt bortom kamerornas vakande ögon, i nära relationer och inom hemmets fyra väggar.

– Ska man då övervaka människor i deras hem? frågar han sig.

Måns Almqvist håller med om att kollektivtrafiken inte är något brottsutsatt område, men vidhåller att känslan av trygghet är viktig i sig.

– Man kan inte bara konstatera att enligt statistiken är inte tunnelbanan någon farlig plats, man måste ändå ta människors oro på allvar.

Annons

Rekommenderade artiklar

EU öppnar för underrättelsepakt med USA

En ny EU-rapport föreslår omfattande informationsutbyte mellan unionens brottsbekämpande myndigheter. Men som ett led i kampen mot terrorismen öppnar rapporten också för ett kontroversiellt underrättelseutbyte mellan EU och USA.

Fria.Nu

Fredsaktivister tystades i domstolen

I onsdags hölls rättegång mot fem aktivister från Vin- och fikonträdsplanterarna vid Mölndals tingsrätt. De hade tagit sig in på Saab microwaves område vid fem tillfällen och planterat fruktträd samt avrustat en krigsradarkupol med en smideshammare.

Fria.Nu

FRA:s ande hemsöker Almedalen

Almedalen är som ett kortspel, och i ljuset av en FRA-debatt som blir alltmer infekterad satt oppositionen med alla trumf på hand. Almedalsveckan har också visat att det är kring signalspaningens vara eller icke vara som regeringsalternativen inför valet 2010 positionerar sig.

Fria.Nu

© 2017 Stockholms Fria