Studenter följer i föräldrarnas sociala fotspår | Stockholms Fria
Fria.Nu

Studenter följer i föräldrarnas sociala fotspår

När det gäller utbildning faller sällan äpplet långt från trädet. Trots få hinder väljer endast drygt 20 procent av barn till lågutbildade föräldrar att läsa vidare.

– Den sociala bakgrunden betyder tveklöst väldigt mycket, säger Robert Erikson, professor i sociologi på Stockholms universitet.

Klassamhället

Del 2 av 3

Den 15 april är sista ansökningsdag för dem som vill börja studera på högskolan till hösten. Tidigare var högre studier synonymt med män från högre samhällsklasser. I dag är sex av tio studenter kvinnor, många med utländsk- och arbetarklassbakgrund.

– Studenter har blivit en väldigt heterogen grupp. Den sociala snedrekryteringen har minskat betydligt sedan man byggde ut högskolor och universitet under 90-talet, säger Stina Hamberg på Saco, Sveriges akademikers centralorganisation.

Men även om det skett en arbetarklassboom i landets lärosäten och inträdesbiljetterna är avgiftsfria är utbildning fortfarande en fråga om klass. Bara en av fem studenter på högskolan är barn till föräldrar som saknar gymnasieutbildning.

– Jag tror att det handlar om att akademikerbarn får mycket gratis hemifrån. De som har högutbildade föräldrar får mer uppmuntran och information om vad det innebär att läsa vidare, säger Stina Hamberg.

Högskoleverket släppte nyligen en rapport som visar att föräldrarnas utbildningsnivå i hög grad påverkar barnens inställning till högre studier.

– Det är vanligare att barn till akademiker läser vidare samtidigt som det också har betydelse för vad man väljer att studera, säger Örjan Hemström på Högskoleverket.

Elever med lågutbildade föräldrar söker sig oftare till lärar-, vård- och receptarieutbildningar medan barn till föräldrar med tjänstemannabakgrund i högre utsträckning utbildar sig till civilingenjör och läkare. Örjan Hemström berättar att man de senaste åren kunnat se tendenser som på sikt kan få negativa effekter på rekryteringarna till högre studier.

– Vi har sett en ökning av avhopp från gymnasiet bland elever med lågutbildade föräldrar vilket givetvis är negativt. För att komma åt problemet måste man börja vidta åtgärder tidigt i skolan, säger han.

Robert Erikson, professor i sociologi på Stockholms universitet, menar att lägre utbildningskostnader och införandet av grundskolan under 50- och 60-talet bildat en stabil grogrund för att dämpa klassproblematiken i utbildningsväsendet. Men attityden till skola och jobb är stabila fenomen som är svåra att förändra.

– Dels har barn från högre socialgrupper mycket bättre betyg i skolan och dels väljer de högskoleförberedande program vilket ökar sannolikheten för att de läser vidare. Personer med lågutbildade föräldrar saknar ofta behörighet till högre studier eftersom de går yrkesförberedande program, säger han.

Robert Erikson tycker att det bör göras något konkret åt problemet, men vad är han osäker på.

– Det finns enkla svar på varför vi har social snedrekrytering, men inga enkla lösningar på hur vi får bukt med problemet. En variant är informationsinsatser på ett tidigt stadium i grundskolan, säger han.

Samtidigt som det finns tecken på att klasskillnaderna i lärosätena kommer att fortsätta minska finns det också befogade orosmoln över att den positiva trenden kan ta en tvär u-sväng. Regeringen har tidigare slopat den så kallade 25:4-regeln, och som FRIA tidigare skrivit om har Långtidsutredningen lagt fram ett förslag på att avgiftsbelägga högre studier. Redan före årsskiftet kan det kosta pengar för utländska studenter att läsa i Sverige. Ett förslag som fått fack-, student- och lärarorganisationer att reagera starkt. Stina Hamberg på Saco är kritisk till förslaget och hör varningsklockor ringa.

– Det här kan vara starten på en ändrad grundinställning till utbildning. Att man börjar rekrytera efter plånbok istället för kompetens, säger hon.

– När man väl infört systemet behöver det inte vara långt ifrån att även införa det på svenska studenter. Det skulle få stora konsekvenser på vilka som kan utbilda sig i framtiden, säger hon.

Fakta: 

Klassbakgrund bland studenter under 35 år:

2000

KvinnorMän Samtliga

Tjänstemän 77 % 82% 79%

Arbetare 23% 18% 21%

2006

KvinnorMän Samtliga

Tjänstemän 75 % 80% 77%

Arbetare 25% 20% 23%

Källa: Högskoleverket

Rekommenderade artiklar

Större klassklyftor en generation in i framtiden

I sista delen av Fria Tidningars granskning av klassamhället spolar vi fram en generation. Daniel Lind, chefsekonom på Unionen, befarar att dagens möjligheter att bryta sig loss från sina klassbojor effektivt är på väg att sopas undan.

– Om några år kanske vi står där, tittar tillbaka och frågar oss vad som egentligen hände, säger han.

Fria.Nu

Klass avgör hur bra vård man får

Privatekonomin har betydelse för hur man bemöts och behandlas av sjukvården. En sammanställning av Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar tydliga exempel på att den offentliga sjukvården i Sverige präglas av klassdiskriminering.

Fria.Nu

Fp trycker på polisen om Cyklopen

Polisens haltande utredning om brandattentatet på kulturhuset Cyklopen har fått kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) att reagera. I ett brev uppmanar hon polisen att intensifiera jakten på gärningsmännen.

– Jag hoppas att polisen tar intryck och att de gör sitt bästa, säger hon.

Veolia överklagar tunnelbanebeslut

Veolia transport överklagar SL:s beslut om att låta Hongkongföretaget MTR ta över tunnelbanedriften. Anledningen är att den franska transportjätten vill pröva den utvärderingsmodell SL hade som grund till beslutet.

Aspuddens badhusentusiaster hoppas in i det sista

I dag, lördag, löper kontraktet för Aspuddsbadet ut och därmed stängs det snart 85-åriga badet. Men Björn Svensk från badhusföreningens styrelse menar att det finns utrymme att förhandla om simhallens framtid.

© 2019 Stockholms Fria