Peruanskt museum om krigets fasor sätter press på president García | Stockholms Fria
Fria.Nu

Peruanskt museum om krigets fasor sätter press på president García

Ett minnesmuseum ska berätta om arméns och maoistgerillan Sendero Luminosos brott under inbördeskriget. Presidenten Alan García ville stoppa projektet, rädd för att han på nytt skulle kunna anklagas för människorättsbrott begångna under hans första mandatperiod 1985–90.

Vad är viktigast, ett museum till minne av krigets fasor eller skadestånd till offren och fattigdomsbekämpning? Tyskland, som har flera minnesmuseer om andra världskriget, erbjöd Peru två miljoner US-dollar för att skapa ett museum om inbördeskriget 1980–2000. Men Perus regering sade nej.

– Vi anser att pengarna bör användas till att bekämpa fattigdomen och till att hjälpa offren, sa Yehude Simon, president Alan Garcías närmaste man.

Flera intellektuella, bland annat landets mest berömde författare, Mario Vargas Llosa, protesterade mot regeringens beslut och kallade argumenten mot ett minnesmuseum för ”dumheter”. Alan García bytte snabbt åsikt och bad Vargas Llosa leda det expertråd som ska utforma museet.

Enligt den peruanska tidningen El Comercio krävde dock García att museet ska vara mer ”objektivt” än den Sanningskommission, CVR, som fick i uppdrag att dokumentera konfliktens förlopp i början av 2000-talet. I CVR:s slutrapport lades en stor del av skulden för brotten mot de mänskliga rättigheterna på armén. Enligt regeringens direktiv ska museet ”påvisa de tragiska konsekvenserna av ideologisk fanatism”, med klar hänvisning till maoistgerillan Sendero Luminoso (Lysande Stigen).

Minst 70 000 peruaner dödades under det våldsamma inbördeskriget mellan armén och gerillan. Senderisterna halshögg bönder som inte ville delta i ”folkkriget” mot staten. Armén torterade, våldtog och massakrerade misstänkta gerillasympatisörer.

Många av arméns brott mot civila begicks under Alan Garcías första mandatperiod, 1985–90. Trots att García hade det politiska ansvaret för kriget mot gerillan har han aldrig dömts för övergreppen. Därför ville han inte att ett minnesmuseum skulle leda till en ny debatt om hans inblandning och kanske till nya anklagelser. Men till slut fick han ge sig. Frågan är hur mycket regeringen kommer att lägga sig i expertrådets utformning av museet.

Inte bara presidenten utan även armén vill helst glömma krigsåren. Armén har hittills sluppit omfattande rättsprocesser, i motsats till Sendero Luminoso. De överlevande gerillaledarna och en mängd före detta gerillasoldater sitter i fängelse, men ytterst få militärer har dömts för MR-brott.

Men nu börjar rättvisan hinna ikapp de ansvariga för det smutsiga kriget mot gerillan. Nyligen dömdes ex-presidenten Alberto Fujimori (1990–2000) till 25 års fängelse för att ha beordrat den paramilitära så kallade Colinagruppen att utföra två massakrer på misstänkta senderister i början av 90-talet. Hittills har fyra militärer dömts för Colinagruppens brott och fler domar väntas.

Domen mot Fujimori visar att även demokratiskt valda politiker kan hållas ansvariga för sina brott. Det ger vind i seglen för de anhörigorganisationer och människorättsaktivister som kämpar i det tysta för att maktens män, inom politiken såväl som armén, ska dömas och för att offren ska få upprättelse.

Gisela Ortiz är syster till en student som kidnappades och mördades av Colinagruppen 1992. I en intervju med El Comercio ger hon sitt stöd till byggandet av minnesmuseet.

– Vi måste lära oss av historien och får inte glömma vad som har skett i vårt land.

Hon har inte mycket till övers för Alan García.

– Presidenten bryr sig varken om de mänskliga rättigheterna eller om våldets offer.

Fakta: 

• 1980 inledde Sendero Luminoso sitt “folkkrig” mot staten inspirerat av Mao Zedongs revolution i Kina.

• 1982 skickades armén till Sendero Luminosos starkaste fäste, Ayacucho-provinsen. Gerillan attackerade bönder som inte ville stödja folkkriget. Armén lät kidnappa, tortera och mörda studenter, arbetare och bönder på bara misstanken om att de sympatiserade med Sendero Luminoso. Konflikten spred sig till nästan hela landet.

• 1992 greps Sendero Luminosos ledning i huvudstaden Lima. Kriget fortsatte under ytterligare några år i Ayacucho och andra landsbygdsprovinser.

Rekommenderade artiklar

Slut på fackligt monopol i Argentina

Högsta domstolen har slagit fast att en lag om facklig organisering är författningsvidrig. Beslutet kan ända landsorganisationen CGT:s monopol som facklig företrädare för miljoner argentinska arbetare.

Fria.Nu

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

© 2018 Stockholms Fria