Ukrainas unga gör sin röst hörd | Stockholms Fria

Fördjupning


Sophie Engström
Fria Tidningen

Ukrainas unga gör sin röst hörd

Finanskrisen har grävt djupa hål i Ukrainas redan sargade ekonomi. Alla frågar sig hur landet ska undvika att störta ned i en bottenlös avgrund. För folket har krisen inneburit att redan ansträngda levnadsförhållanden blivit än mer svårhanterliga, och den yngre generationen kräver förändring. De har inte tålamod med långsamma politiska förändringar och missnöjeskampanjer visar tydligt på deras förändringsiver.

Sittande presidenten Viktor Jusjtjenko, premiärminister Julia Tymosjenko och regeringen anklagas av folket för bristande kompetens och korruption. Och politikerna kan knappast hoppas på att missnöjet klingar av. Den unga generationen har ett nytt förhållningssätt till demokrati och räds inte att göra sin röst hörd.

Medelklassens manifest är ett upprop författat av den unga journalisten Jurij Romanenko i Ukrainska Pravda. Grundstommen i hans budskap är enkelt. Han menar att det ukrainska folket, och landets framväxande medelklass, har blivit grundlurade av politikerna. Romanenko menar att folket får betala ett högt pris för politikernas inkompetens. På tolvslaget den 22 december förra året uppmanande Romanenko alla bilister att tuta med sina signalhorn för att bevisa styrkan i folkets missnöje. Hans upprop fick ett enormt genomslag. Många andra kampanjer har fått extra fart eller helt enkelt grundats tack vare ”Medelklassens manifest”. Kampanjen hamnade på sajten Dostali.org (Dostali betyder ungefär Fått nog av). En webbsida där man kan ge uttryck för sin frustration om man anser sig blivit illa behandlade av myndighetspersoner eller av politiker.

När presidenten nyligen kommenterade Dostali gav han sitt stöd till medborgarinitiativ som dessa. Han menade att kampanjerna stärker den gemensamma värdegrunden i samhället. Presidenten tryckte dessutom på det faktum att han, som president, inte har det övergripande ekonomiska ansvaret. Det är regeringen som ansvarar för att landet har en god finansiell situation, menade han. Hans uttalande belyser tydligt hur de olika grupperna i parlamentet tydligt vägrar att ta ett gemensamt ansvar för landets situation och att den situationen inte har blivit bättre efter orangea revolutionen.

Under den orangea revolutionen påstod Jusjtjenko, att om han fick folkets förtroende och presidentposten skulle han avskaffa korruptionen i Ukraina samt att Ukraina skulle närma sig EU och NATO. Han påstod även att folkets levnadsförhållanden skulle bli bättre om han kom till makten. Inget av dessa löften besannades. Men sedan revolutionen har han främst ägnat sig åt att gräla med oppositionen och med sin egen regering. Många anser att korruptionen till och med ökat sedan Jusjenko tog över makten och att relationerna med Ryssland har försämrats. Ryssland har flera av sina gasleveranser till EU via Ukraina, och bråken mellan de båda länderna har lett till att dessa gasleveranser stängdes av i vintras. När en stor del av Centraleuropa blev utan gas i vintras reagerade EU kraftigt, Ukraina och Ryssland tvingades att bli sams och mycket tyder på att Jusjtjenko, popularitet skadades kraftigt av att han framstod som maktlös under konflikten.

Att aktioner som Medelklassens manifest och Dostali.org har blivit mer vanliga i Ukraina sedan orangea revolutionen är att den unga generation, som tidigare stödde presidenten, har lärt sig att ställa krav. Men uppfattningarna om aktionerna är verkningsfulla går starkt isär bland revolutionens barn.

På ena sidan har vi dem som är mycket kritiska. Ett exempel är Ostap Kryvdyk, som är analytiker på president Jusjtjenko, högkvarter. Kryvdyk är snart 30 år och har hela sitt vuxna liv varit politiskt engagerad. Den yrkesmässiga karriären tog fart i och med revolutionen. Eftersom han stöder president Jusjtjenko, är han oroad över utvecklingen. Han är kritisk till kampanjer som Medelklassens manifest och Dostali.org. Det är kampanjer mot politiker snarare än för en politik, menar han. Ostap Kryvdyk oroar sig också över presidentens rekordlåga opinionssiffror. Mätningar visar att presidenten endast har stöd av 4 procent av befolkningen. Andra visar att presidenten inte ens har 2 procent av stödet. Kryvdyk ruskar på huvudet och menar att många av kampanjerna undergräver presidentens position och ger honom orimligt mycket skuld i hur situationen ser ut i landet.

- Vi räddar inte ett hopplöst läge genom att hänga ut vår egen president, säger han. De gamla krafterna gör vad som helst för att bli av med Jusjtjenko, menar Kryvdyk. Om den politiska farsen fortsätter blir det öppet mål. Det kommer att bli som under Ukrainska revolutionen under mellankrigstiden. Då hade vi en god möjlighet att leda vår nation, men misslyckades eftersom olika falanger inte kunde komma överens.

Att Ostap Kryvdyk hänvisar till Ukrainska revolutionen är ingen tillfällighet. Många av Jusjtjenko, anhängare menar att deras orangea revolution var en självständighets kamp, liknande den som skedde mellan 1917-1921. De menar att orangea revolutionen var en självständighetskamp för att begränsa Rysslands inflytande och få in ny makt i parlamentet.

Ukraina måste värnar sin självständighet, fyller han i och fortsätter med att Moskva aldrig har gett upp sina annekteringsplaner av Ukraina.

- Moskva kommer att försöka underblåsa ett inbördeskrig. De kommer att se till att det blossar upp en konflikt på Krim halvön bland den ryska minoriteten.

Men Kryvdyks hållning kan inte beskrivas som särskilt representativ. Hans utmålande av Ryssland som enda hotbild är troligtvis ett försök att ge presidentens antiryska ställningstagande legitimitet. Han är starkt nationalistisk och representeras i dag bara av en liten del av den unga generationen som stödde Jusjenko i orangea revolutionen.

Mer representativ är kanske 25-åriga journalisten Olyesa Mygal. Hon var under orangea revolutionen engagerad på Jusjtjenko, valkontor. Hon arbetade som volontär och var en av de första som gick ut på barrikaderna de där kalla november dagrarna 2004. I dag är hon inte lika övertygad och hon menar att det inte är någon större skillnad i den politiska maktapparaten mellan före och efter revolutionen. Samtidigt poängterar hon att initiativ som Dostali.org och Medelklassens manifest inte varit möjliga utan den så kallade revolutionen. Den förändrade vissa fundamentala orättvisor. Presidentvalet 2004 föregicks av ett gediget arbete för yttrandefrihet i landet. De ansträngningar som gjordes då börjar först nu bli synliga, menar hon. Men samtidigt har landet missköts av den nya ledningen.

- Ukraina har katastrofalt dålig ekonomi och etablissemanget är totalt korrupt, menar Mygal och enligt henne är det är stora förändringar som måste ske. För det första måste oligarkerna slängas ut från det politiska etablissemanget. Innan revolutionen satt inte de i parlamentet, men det gör de faktiskt nu. Sedan tycker jag att vi borde upprätta bättre förbindelser med EU och sluta kräva medlemskap. Det är bättre att vi jobbar och visar god vilja.

Olyesa Mygal är ändå tveksam till om missnöjeskampanjer leder någonvart. Men det är viktigt att göra sin röst hörd så att politikerna förstår att de inte sitter säkert. Ukrainarna ser inte passivt på när politikerna försätter deras land försätts i konkurs.

Hon slår plötsligt ut med händerna och säger med eftertryck:

- För om jag ska vara uppriktig: de sitter inte säkert. Jag har varit med om en revolution och det är förvånande hur enkelt det var. Vi behövde inte samla så mycket kraft för att skapa opinion. Jag tror att alla i min generation känner det. Vi har förändrat tillvaron en gång och kan faktiskt göra det igen. När vi vill.

En mer fatalistisk attityd kan representeras av Alexej Novikov, creative director på media företaget Mouse Interactive Media. Han är 28 år och tillhörde de opolitiska sympatisörer med orangea revolutionen. Den främsta orsaken till att han var där var att han ville ha förändring. Novikov tror inte alls på kampanjerna och menar att det är slöseri med tid.

- Det är ju alltid samma personer som styr och det spelar ingen roll vad vi gör. De får alltid som de vill. Ingen bryr sig om oss. Och vi är dessutom korkade och låter oss styras, säger han. De här kampanjerna har ingen betydelse. Deras budskap är tomt och korkat och skapar inte ett bättre samhälle.

Alexej Novikov menar att ukrainarna förtjänar sina politiker, eftersom befolkningen är lat, outbildad och korkad. För att få ett fungerande samhälle måste man kunna rå om sitt hus, bry sig om varandra och se till att man skapar sig sin egen tillvaro.

- Folk borde börja med att stänga av teven. Den är bara fördummande. De borde också sluta sitta där i soffan och klaga. Läs en bok istället! Och det är korkat att tro att det räcker med att tuta på signalhornet eller skriva på någon webbsida. Om vi ska förändra vårt samhälle måste vi börja med att förändra oss själva. Politikerna kommer alltid vara samma rötägg. Men vi kan förändra oss, avslutar han bestämt.

Sammanfattningsvis kan man hävda att missnöjeskampanjerna knappast har en politisk inverkar. De tycks mer tjäna till att ge folket utlopp för frustration i vardagen. Det som däremot är tydligt är att de unga ger en tydlig bild av att landet har förändrats sedan revolutionen. Borta är den tid då landets politiker kunde agera i ett oändligt maktrum. De unga räds helt enkelt inte att uttala sig kritiskt, även om deras förståelse av vad som är orsaken till landets problem ser mycket olika ut. Kanske är de alltför olika och det är här som den största utmaningen finns? Under orangea revolutionen kunde gamla trätobröder stå sida vid sida. I dag är sprickan mellan de olika grupperna alltför djup, och folkets desperation synliggörs av de ungas spetande recept. För frågan kvarstår alltjämt: Hur ska Ukraina undvika att falla ned i finanskrisens djupaste avgrund?

Fakta: 

Orangea revolutionen

Den så kallade orangea revolutionen inleddes efter presidentvalet i november 2004, då det framkom att det förekommit omfattande valfusk för att förhindra att nuvarande presidenten Viktor Jusjenko fick makten. Ungdoms- och medborgarrättsrörelsen tillika det politiska partiet Pora drev ett aktivt valarbete före, under och efter valet för Viktor Jusjenko. De var några av de viktigaste orsakerna till att den orangea revolutionen lyckades. Revolutionen avslutades i januari 2005 när Jusjenko förklarades som segrare i valet. Pora, och andra aktörer under orangea revolutionen, är starkt kritiska till den påstådda teorin att CIA regisserade revolutionen.

Ukrainska revolutionen

Den orangea revolutionen inspirerades till viss del av den så kallade ukrainska revolutionen som inträffade 1918–21. Den ukrainska revolutionen var egentligen ett krig mellan ukrainska nationalister och ryska bolsjeviker. Bolsjevikerna vann kriget 1921 och större delen av dagens Ukraina införlivades i Sovjetunionen.

Ekonomiska situationen

Den finansiella krisen har drabbat Ukraina hårt. Efter flera års ekonomisk uppgång har nu tillväxten försvagats kraftigt och landets industriproduktion har sjunkit med 30 procent. Arbetslösheten har ökat med 6 procent under årets första månader och landets valuta, hryvnia, har sjunkit med 38 procent i förhållande till dollarn.

Lästips

• Ukraine - Birth of a Modern Nation av Serhy Ykelchyk som utkom 2007 på Oxford University Press.

• Ny Tids Peter Lodenius bok Ukraina: I Europas mitt, utgiven på Tigertext AB 2006.

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2019 Stockholms Fria