Kolonister befarar sämre villkor | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Kolonister befarar sämre villkor

Stockholms stads 25-åriga arrendeavtal med stadens kolonilottsföreningar håller på att löpa ut. I ett förslag till ett nytt avtal föreslås avtalstiden istället till fem år, vilket kan få förödande konsekvenser, menar kolonisterna.

Kommunen har sedan tidigare ett 25-årigt arrendeavtal med stadens kolonilottsföreningar. Men i september nästa år löper avtalet ut. I slutet av april presenterades därför ett förslag på ett nytt avtal. Tjänstemän på exploateringskontoret föreslår att det kommande avtalet ska löpa fem år i taget. Det skapar oro bland Stockholms cirka 8 000 kolonister.

– Hur ska man kunna investera tid, engagemang och pengar när man vet att man kanske inte får ha kvar kolonilotten efter fem år? Vi kräver ett avtal som löper under 25 år, säger Catharina Tarras-Wahlberg, ordförande i föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar, FSSK, som företräder de enskilda föreningarna.

Som argument anför hon bland annat att det kan ta två år innan ett äppelträd bär frukt och att en kolonistuga kan kosta 100000 kronor att uppföra. Den godkända storleken varierar i de olika föreningarna och det är sällan de överensstämmer med de färdiga småhus som finns att köpa.

– Jag antar att den borgerliga majoriteten vill ha ryggen fri när den ska bygga bostäder, säger Catharina Tarras-Wahlberg som även är ledamot (S) i kommunfullmäktige.

Som exempel nämner hon Årstafältet. Före valet var alla överens, säger hon, om att koloniträdgården skulle vara kvar när det nya området planerades. Men när de borgerliga vann valet utlyste stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (M) en arkitekttävling. I den fanns inget krav på att koloniträdgården skulle vara kvar.

– Det gör förstås människor ännu mer oroliga.

Ann-Margrethe Livh (V), oppositionsborgarråd, håller med Catharina Tarras-Wahlberg. Hon säger att den korta avtalstiden handlar om att majoriteten vill ha mark i reserv för att bygga bostäder.

– Men en avtalstid på fem år kan innebära slutet för Stockholms kolonilotter. Vem vill satsa på en trädgård som man inte kan se växa upp? undrar hon.

I det ursprungliga förslaget ingår också en höjning av arrendeavgiften från 2,50 kronor per kvadratmeter och år till 5,50 kronor. Samtidigt föreslår man att arrendet ska följa konsumentprisindex till 100 procent istället för nuvarande 60 procent.

– Jag hoppas att det slutliga avtalet åtminstone inte överskrider det. Det är många pensionärer som har en kolonilott och deras pensioner tillåter inte några höga avgifter. Tanken är ju att även de med svag ekonomi ska ha möjlighet att ha en kolonilott, säger Catharina Tarras-Wahlberg.

Av den anledningen har Stockholm ett unikt system med hembud som används för att förhindra spekulation av kolonilotter. Det är föreningen som tecknar ett arrendeavtal med kommunen. Kolonilottsföreningen säljer sedan efter en värdering en kolonilott till en sökande.

– Det är föreningen som väljer köparen och sätter priset, vilket hindrar att köparen och säljaren själva kommer överens om ett pris.

Catharina Tarras-Wahlberg berättar att i Stockholm brukar en kolonilott med tillhörande stuga kostar 100000 kronor.

– En likvärdig lott i Göteborg, där man inte använder sig av hembud, kan kosta 500000 kronor.

I det nya förslaget vill man också riva upp skrivelsen om att de lokala föreningarna ska vara anslutna till FSSK för att få arrendera. Det strider mot föreningsfriheten, menar exploateringskontoret. Catharina Tarras-Wahlberg vill ha kvar klausulen – med motiveringen att en stark organisation ger de enskilda föreningarna stöd i förhandlingar med stadsdelsnämnderna.

– Moderaterna vill väl inte ha en stark förhandlingspart.

Hur det slutgiltiga avtalet kommer att se ut är ännu ovisst. Det presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde den 26 augusti, men är offentligt redan den 19 augusti. Kommunfullmäktige fattar beslut i ärendet den 7 eller 28 september.

– Ärendet handläggs fortfarande på finansroteln och politikerna har inte tagit ställning till det slutgiltiga avtalet. Innan det är klart vill vi inte avslöja några detaljer, säger Oliver Carra, pressekreterare.

Vi har sökt Sten Nordin (M), ansvarigt borgarråd, men han har inte kunnat nås för en kommentar.

Fakta: 

Koloniträdgårdar växte fram i 1800-talets städer i framför allt Tyskland och England. Tanken var att ge storstadsbon möjlighet att odla frukt och grönsaker. I Sverige anlades den första koloniträdgården i slutet av 1800-talet i Landskrona. Det äldsta bevarade koloniområdet i Stockholm är Söderbrunn som anlades på Djurgården 1905.

Rekommenderade artiklar

Hallå där Johanna Carlbaum Lagerwall...

som är ordförande i Rullstolsfrämjandet. På lördag anordnas Sveriges första rullstolsrally i Stockholm. Starten går klockan 13 vid Sergels torg. Därefter kommer de tio rallyförarna att köra Hamngatan – Norrmalmstorg – Kungsgatan – Sergelgatan och tillbaka till Sergels torg. Arrangör är stiftelsen Rullstolsfrämjandet, som samlar in pengar till rullstolar i fattiga länder.

Äldre får regnbågsboende

Inom tre år kommer med största sannolikhet de första att flytta in på Regnbågen, Sveriges första boende för äldre hbt-personer. Redan har man fått in tillräckligt många intresseanmälningar och Micasa fastigheter AB ska nu söka efter en lämplig fastighet i Stockholms innerstad.

Social fernissa över Vårdval Stockholm

Alliansmajoriteten i landstinget satsar 2,7 miljoner kronor på sex vårdcentraler i utsatta förorter för att dessa ska kunna anställa distriktssköterskor. Oppositionsborgarrådet Birgitta Sevefjord (V) kallar satsningen ”fernissa”.

Sommarjobben cementerar klasskillnader i länet

Det är stora löneskillnader för sommarjobb inom Stockholms län. Ungdomar i Danderyd tjänar nästan dubbelt så mycket på att sköta parker, barn och äldre som som utför samma arbete i Haninge. Oacceptabelt, menar Kommunal Stockholm.

© 2020 Stockholms Fria