Fördjupning


Gustav Grändeby
Fria Tidningen

Den omvända integrationspolitiken

Regeringen använder nu den kritiserade Rosengårdsrapporten som underlag när de sätter Säpo på att kartlägga radikaliseringen av muslimska grupper i förorterna. Kritiker FRIA pratat med anser att integrationspolitiken är cynisk och att den sker på muslimernas bekostnad.

– Jag förstår inte varför regeringen dramatiserar radikaliseringen när de inte ens vet om den existerar, säger Rosengårdspolitikern Andreas Konstantinides (S).

Det var i januari förra året som integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) presenterade Rosengårdsrapporten Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö på en presskonferens i Rosenbad:

– Att det finns fundamentalistiska grupper i Rosengård som förordar barngifte, trakasserar kvinnor som inte bär slöja och uppmuntrar ungdomar att isolera sig från samhället är helt oacceptabelt. Svenska lagar, rättigheter och jämställdhet ska gälla alla, även boende i Rosengård, uttalade sig integrationsministern för precis ett år sedan.

Det politiska utspelet byggde på slutsatserna av Rosengårdsrapporten som regeringen hade beställt av Försvarshögskolan. Utredningen gav en bild av ett radikaliserat och fundamentalistiskt Rosengård där kvinnor trakasserades och barn och ungdomar rekryterades till extremistiska rörelser av så kallade ”åsiktspoliser”. I rapporten fanns också en checklista på vilka symtom som kännetecknade en radikal muslim. Enligt rapporten skulle man hålla utkik efter ”tvära förändringar i fysiska attribut” som exempelvis skägg, utlandsresor till Mellanöstern med ”diffusa syften” och kampsportsutövande i kombination med ökat intresse för utländska tv-kanaler. Syftet med den statliga utredningen var att få en översikt av antidemokratiska tendenser i Rosengård. Men rapporten möttes omgående av hård kritik.

Dagen efter Nyamko Sabunis utspel dömdes rapporten ut av forskarvärlden för att sakna vetenskaplig grund. Rapporten hade baserats på trettio djupintervjuer med polis, skola och socialförvaltning men innehöll inte en enda förstahandskälla. När forskare i Lund och Malmö begärde ut källmaterialet för att granska rapportens giltighet fick de reda på att Försvarshögskolan av anonymitetsskäl förstört det.

”Det är häpnadsväckande att en statlig myndighet förstör källmaterialet till en rapport som av regeringen uppenbarligen uppfattas som ett viktigt underlag för integrationsdebatten.”, skrev Lundaforskarna Leif Stenberg och Anders Ackfeldt vid Centrum för Mellanösternstudier, samt Dan-Erik Andersson vid Mänskliga rättighetsstudier i en debattartikel i Sydsvenskan.

De menade att rapporten därmed bara bestod av slentrianmässiga schabloner och hörsägner. Trion deklarerade att rapporten bara gav islamofobin i Sverige ytterligare bränsle.

”Att regeringen, på lösa grunder, bidrar till att underblåsa stämningar som kan leda till ökad främlingsfientlighet och till att stadsdelen Rosengård ytterligare stigmatiseras är häpnadsväckande.”

Medan regeringen valde att hålla låg profil bemötte rapportförfattarna Magnus Ranstorp och Lars Nicander kritikstormen på nyhetssajten Newsmill. Författarna underströk att det inte rörde sig om forskning och att det därmed inte var olagligt att förstöra källmaterialet.

”Vårt uppdrag var att skriva en rapport, ej en avhandling, på ca 30 sidor för att ge regeringen en lägesbild med möjliga åtgärdsförslag.”

”Men även om det vore så att det var en traditionell forskningsrapport, så finns det här en olöst målkonflikt inbyggd med individsekretessen. Även om man tar bort namnen eller ger intervjupersonerna ett alias, så kan dessa ändå vara lätt identifierbara i sammanhanget.”

Påståendena om att rapporten kunde underblåsa främlingsfientliga stämningar kommenterade duon som ”feltänk”.

”Vi menar att det är ett grundläggande feltänk att tro att man värnar den islamologiska forskningen och förståelsen för islams roll och budskap om tolerans genom att ‘mörka’ förhållanden som kan vara problematiska. Man gör här inte minst Rosengårdsborna en stor otjänst.”

Alldeles nyligen – ett år efter att rapporten offentliggjordes – höll integrationsminister Nyamko Sabuni på nytt ett tal om den ökade radikaliseringen i förorterna. Det var på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Där avslöjade ministern att regeringen ska beställa en kartläggning av islamistiska organisationer från Säkerhetspolisen, Säpo. Detta för att hjälpa muslimer att lämna de våldsbenägna och extremistiska rörelserna. Trots den massiva kritiken mot Rosengårdsrapporten hänvisade Sabuni till den när hon klargjorde att det fanns ett behov av att hjälpa muslimer att bryta med organisationerna.

– Vi vet inte hur utbrett problemet är. Det är därför som jag tänker beställa en kartläggning från Säkerhetspolisen, för jag tror att de har en mer täckande bild av hur det ser ut. Vi vet att problemet finns, men vi vet inte omfånget av problemet, sade hon i sitt tal den 19 januari.

Gunilla Hultén, medieforskare vid JMK med mångfaldsfrågor som specialområde, är kritisk till integrationsministerns nya utspel. Hon tror att det är ett medvetet trick för att fiska upp anhängare till Sverigedemokraterna.

– Jag tror att de här utspelen är ett sätt att fånga upp väljare som Sverigedemokraterna i första hand vänder sig till. Det är ett vanligt knep att etablerade partier försöker att fånga upp strömningar i samhället. Det är verkligen olyckligt att man antagit Sverigedemokraternas dagordning i den frågan, säger hon.

Medieforskaren menar också att den här typen av uttalande påverkar invånarna i de medialt stigmatiserade områdena negativt.

– Medieskildringarna av fattiga förorter präglas allt som oftast av våld, osäkerhet, arbetslöshet, gängbråk och upplopp. Det man vet från medieforskning är att invånarnas självbild hänger samman med mediebilden. Jag tror att det är svårt för människor i de här områdena att få tillträde till media och ge sin syn på saken. Det finns forskning som visar att det finns en frustration och hopplöshet över att inte kunna vara med och påverka bilden i en annan riktning, berättar Gunilla Hultén.

Rosengårds stadsdelsfullmäktiges ordförande Andreas Konstantinides (S) menar att medierapporteringen om Rosengård är skev och att han inte alls känner igen sig i den.

– Den här uppfattningen om att Rosengård är farligt är felaktig. Jag förstår inte varför regeringen dramatiserar problemet så starkt när man inte ens har ett underlag som säger att radikaliseringen är ett problem. Jag har suttit som ordförande i Rosengårds socialutskott i åtta år. Av 400 fall har jag endast träffat två personer som man kunnat knyta till religiös radikalisering. De resterande fallen har att göra med kulturella problem och socioekonomiska omständigheter, säger han.

Andreas Konstantinides tycker att det är underligt att regeringen valt att vända sig till Säpo.

– Min första reaktion när jag hörde om det här var att undra varför regeringen beställer en kartläggning hos polisen. Det skulle kunna göras vid en neutral institution på Malmö högskola eller Lunds universitet där det finns en hög kompetensen om islam. Man måste skilja på religion och kulturella och socioekonomiska omständigheter. Här utgår man direkt från att det är religionen som är problemet till den så kallade radikaliseringen. Det är helt fel, man måste utgå i från att folk ska ha rätt att utöva sin religion, säger han.

Andreas Konstantinides är rädd att integrationspolitiken får bieffekter och att den spär på bilden av Rosengård och islam som något hotfullt.

– Problemet är att det kan skapa motsättningar i samhället och att integrationsfrågorna blir svårare att hantera framöver. När man lyfter fram skrämmande exempel på att radikaliseringen ökar glömmer man bort den stora majoriteten av befolkningen som gör sitt bästa för att integrera sig och skapa sig en bra livssituation, säger han.

Och det ligger något i Rosengårdspolitikerns påstående. En ny undersökning vittnar om att Rosengård har mer gemensamt med Munkfors i Värmland än med de kravallhärjade förorterna i Paris som stadsdelen jämförts med i medierna.

En trygghetsundersökning från Brå som genomförts i 200 kommuner i landet visar att boende i Rosengård har ett stort förtroende för polisen och att invånarna känner sig trygga i sin stadsdel. På frågan om polisen bryr sig om och agerar mot lokala problem i bostadsområdet säger 72 procent att polisen bryr sig. Siffran är inte bara den högsta i Rosengård någonsin. Det är bara Munkfors i Värmland som fått en högre siffra. Och det var i början av 2000-talet.

Fatima Doubakil, språkrör för Muslimska mänskliga rättighetskommittén, tycker att det är märkligt att integrationsministern för en integrationspolitik som riskerar att öka främlingsfientligheten i stället för att stävja den.

– För det första förstår jag inte varför det är Nyamko Sabunis sak om hon nu ser radikaliseringen som ett hot. Då borde frågan ligga på justitiedepartementets bord istället, säger hon och fortsätter:

– För det andra är det är sorgligt att integrationsministern bygger vidare på Rosengårdsrapporten som var en åsiktsrapport om att terrorismen i Malmö utgör ett hot mot den nationella säkerheten. Det som var så intressant med rapporten var att det var fler forskare än aktivister som kritiserade den. Frågorna var ledande och den innehöll bara andrahandskällor, säger hon.

Fatima Doubakil tror att det föreligger politiska motiv till varför Nyamko Sabuni hänvisade till Rosengårdsrapporten när hon presenterade förslaget.

– Regeringen behöver rapporten för att bygga sin diskurs. De måste ha den grunden för att driva sin politik. Inte en enda gång har det pratats om diskriminering, man pratar bara om att assimilera människorna i Rosengård till etniska svenskar. Muslimer är en grupp som redan är stigmatiserade och marginaliserade. Det här kommer att leda oss bakåt när politiker pratar i termer om att unga muslimer utgör ett hot mot demokratin, säger hon.

Andreas Konstantinides vill ge en annan bild av Rosengård. Han berättar att det skett en positiv utveckling i stadsdelen det senaste året och att brottsligheten minskat kraftigt.

– Vi har startat två nya ungdomhus och vi har kopplat in Arbetsförmedlingen för att motivera ungdomarna att återuppta studier eller börja på jobbpraktik. Det har börjat ge resultat och i samband med att sysselsättningen ökat har brottsligheten minskat markant, säger han.

Rosengårdspolitikern berättar att det fortfarande finns mycket att göra åt fattigdomen, trångboddheten och utbildningen i området. Men han tror också att en del av problemen kan lösas genom förbättrad samhällsinformation till invånarna – vad de har för skyldigheter och rättigheter i Sverige.

– Det finns fantastiska möjligheter att skapa ett bra liv i Sverige och det perspektivet får vi inte tappa bort när det larmas om riskerna med radikalisering. De senaste årens händelser har inte haft något med radikalisering att göra. Det har haft att göra med kriminella element som försöker skapa sig makt. Det är viktigt att skilja på religion och kriminalitet, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Föräldrar utan makar stångas mot kärnfamiljsnormen

Det finns en grupp som samhällskroppen inte är byggd för. En grupp som politiker och media framställer som offer – men som det i praktiken blundas för. De utgör en tredjedel av Stockholms föräldrahushåll och en femtedel i resten av Sverige. Ensamföräldrarna."Det finns väldigt många ensamstående, men väldigt lite stöd för dem", säger Helene Sigfridsson från Makalösa föräldrar.

Fria.Nu

Förbifarten förbi?

Förbifart Stockholm är en av de stora krukskärvorna från Dennispaketet som under de senaste åren fått nytt bränsle. Vägen som ska förbinda södra och norra Stockholm engagerar återigen politiker, organisationer och allmänhet. Nu har regeringen gett Vägverket i uppgift att utreda miljökonsekvenserna ytterligare. – Det kan tyda på att regeringen har fått kalla fötter, säger Magnus Nilsson, trafikexpert på Svenska Naturskyddsföreningen.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria