Debatt


Zakia Khan
Fria Tidningen

Uppsala Frias artikel

Nej! Jag tycker inte att slöjan är ett uttryck för en ökande ”islamifieringen av vissa grupper i samhället”, jag tycker att slöjdebatten är ett uttryck för en ökande islamofobi i samhället, skriver Zakia Khan.

Jag blev fruktansvärt feltolkad i artikeln Vag Ohly passade på slöjan, http://www.fria.nu/artikel/82643, torsdagen den 25 februari 2010.

Nej! Jag tycker inte att slöjan är ett uttryck för en ökande ”islamifieringen av vissa grupper i samhället”, jag tycker att slöjdebatten är ett uttryck för en ökande islamofobi i samhället.

Uppsala Frias artikel i sig ger bränsle till denna ökande islamofobi.

Ibland när jag pratar om islamofobi får jag höra att slöjfrågan är komplicerad. Nej, den är inte alls komplicerad: Alla kvinnor har rätt att bära hijab, niqab eller burka. Det är en fråga om mänskliga rättigheter oavsett vad icke-slöjbärande personer tycker. Dessa kvinnor är kanske offer för ett patriarkalt förtryck och om de nu skulle vara det väcks nästa fråga som är: var går gränsen för vilka klädesplagg, attribut med mera som är ”uttryck för patriarkalt förtryck”.

Jag kan tolka valet att bära hijab, niqab eller burka på minst tre andra sätt:

(1) att kvinnorna är religiösa och vi uttrycka sin tro

(2) att kvinnorna inte vill vara del av den allmänna objektifiering av kvinnors kroppar

(3) att kvinnorna ser sin hijab, niqab eller burka som ett politiskt motstånd mot ett förtryckande samhälle där majoritetens kristna värderingar, utklädda till sekulära värderingar, kväver minoritetens rätt att vara annorlunda.

Själv tycker jag att stringtrosor kan vara, men inte alltid är, ett uttryck för ett patriarkalt förtryck. Jag lägger mig dock inte i en kvinnas val att bära stringtrosor.

Det är märkligt att så många vill förbjuda hijab, niqab eller burka, men aldrig skulle överväga att förbjuda stringtrosor…

Jag får höra att frågan om hedersrelaterat våld är komplicerad. Nej! den är inte alls komplicerad: Hedersrelaterat våld är alltid fel, alltid ett uttryck för patriarkalt våld och ska aldrig tolereras. Men hedersrelaterat våld ett litet problem i kontexten av allt våld som kvinnor utsätts för i nära relationer.

Alla muslimska män utpekas som skyldiga för brott som begås av några.

Leif Johansson pålänspolisen i Stockholm uppskattar att det finns mellan 50 och 60 fall av hedersrelaterade brott mot kvinnor i länet. Han uppskattar samtidigt att mellan 3000 och 4000 kvinnor blir utsatta för våldsbrott. Det betyder att 1,5 procent av alla våldsbrott som kvinnor i hemmet är utsatta för är hedersrelaterade. Okej. Det finns ett stort mörkertal, men det finns ett stort mörkertal när det gäller allt våld mot kvinnor.

Det är märkligt att så många vill diskutera hedersrelaterat våld, som alltid kopplas till Islam, men bara ett fåtal vill diskutera mäns våld…

Det är ocksåmärkligt att många försöker fåhedersrelaterat våld att vara något som vissa män(-niskor) ägnar sig åt medan det i själva verket kryllar av vita så kallade svenska män som förtrycker, slår, mördar sina flickvänner, fruar, exfruar i hederns namn. Svensk landbygd fungerar ungefär som landsbygdsamhället i andra delar av världen. Ett fall jag hörde om nyligen. En man våldsför sig på sin dotter som blir gravid och föder barn. När hon försöker tala om det för sin mormor får hon veta att hon ska hålla tyst eftersom hon orsakat så mycket skada redan!!! Vad är detta om inte heder!?

Är inte allt detta uttryck för en växande islamofobi? Sverigedemokrater, rasister och islamofober, vill hålla igång diskussionen om slöjan och hedersrelaterat våld – De får flera väljare. Massmedia och politiker hänger på.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria