Stockholms Fria

... liksom vinsten

Utbildningssektorn har blivit en miljardindustri, vars höga vinstmarginaler och expansionsmöjligheter nu lockar till sig utländska investerare. Om oppositionen vinner valet i höst är någon form av reglering att vänta – men inte ett förbud mot vinstutdelning.

Sedan friskolereformen i början av 90-talet har antalet fristående skolor i Sverige växt explosionsartat. I dag går var tionde grundskoleelev och var femte gymnasieelev i en friskola, som ofta tillhör en av ett fåtal snabbväxande koncerner.

En av dem är Academedia, som sedan hösten 2008 äger Vittra och förra året omsatte drygt två miljarder. Nu kan koncernen vara på väg att köpas upp av det amerikanska riskkapitalbolaget Providence equity partners, som har fram till den 30 april på sig att lägga ett bud. Providence har tidigare investerat i ett hundratal företag i medie- och kommunikationssektorn, och äger sedan 2006 den svenska bredbansleverantören Com hem.

Frågan är vad en amerikansk jättekoncern som investerar i bredband och satellit-tv kan tillföra en ”värderingsstyrd” friskola i Sverige.

– Providence är stora på den amerikanska utbildningsmarknaden. Så det är inget konstigt att sådant här sker, säger Vittras VD Anders Hvarfner

Kan det här innebära att svenska skattepengar används för att expandera på den amerikanska marknaden?

– Jag kan inte kommentera den här affären eftersom den inte är klar. Men jag tycker snarare det är intressant att friskolereformen uppfattas som så nyskapande att den väcker ett internationellt intresse.

Det nya svenska modellen sticker onekligen ut. Sverige är det enda land där fristående skolor finansieras helt och hållet med skattemedel samtidigt som ägarna helt fritt kan plocka ut vinster. En majoritet av friskolorna drivs av aktiebolag som 2008 delade totalt 84 miljoner kronor ut i vinst till sina ägare. Även för Vittra går det bra – 2008 var det samlade överskottet i dotterbolagen Törnskogen Utbildning AB och Rösjötorp AB nästan 40 miljoner.

Hur är det möjligt att göra så här stora vinster på en verksamhet som ofta knappt går ihop när den drivs i kommunal regi?

– Genom ett lokalt ägarskap där skolchefen och medarbetarna känner att de kan påverka sin skola och styra sina resurser. Det skapar en stolhet som gör att man inte blir rädd för pengar, utan rädd om dem, säger Anders Hvarfner.

Om kvaliteten blev lidande skulle föräldrar knappast välja Vittra, menar han.

– Våra föräldrar frågar snarare ”ni går väl med vinst?” För dem är det en trygghet.

Anders Hvarfner menar också att man måste skilja vinst från utdelning till ägarna, vilket hittills inte skett i Vittra.

Ägarna förväntar sig utdelning på sikt?

– Jag kan bara svara för Vittra och vad vi har gjort de senaste femton åren, då all vinst gått tillbaka in i verksamheten.

Men inte till de skolor där den skapats, utan till att etablera nya?

– Att starta och driva en skola inte är något man gör på en kafferast. Det behövs en stabil och bred ägarbas. Att våra skolor kan dela kunskap och resurser är bara en fördel.

Oavsett om köpet av Academedia blir av eller ej lär liknande affärer äga rum framöver. Sedan Academedia börsnoterades 2001 har koncernen expanderat snabbt genom nystarter och förvärv. Mellan 2005 och 2009 fyrdubblades omsättningen, och mellan 2008 och 2009 ökade börsvärdet med 70 procent trots finanskrisen. Här finns en förklaring till att riskkapitalbolag nu visar ett ökat intresse för utbildningssektorn. Den är inte bara ovanligt lönsam – med en avkastning på 16 procent jämfört med 10 procent för privata företag i snitt, enligt SCB – utan också konjunkturokänslig.

Antalet elever minskar inte för att industrin går på lågfart. Som Academedia påpekar i sin senaste årsredovisning kan lågkonjunkturen rentav bidra till sektorns tillväxt. I synnerhet den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige beskrivs som gynnsam, eftersom det leder till ökat tryck på Komvux och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som allt oftare bedrivs i privat regi.

Frågan är hur länge vinstyran kan fortsätta. Enligt en opinionsundersökning som genomfördes av Skop på uppdrag av Lärarnas Tidning i februari vill 76 procent av svenskarna att friskolornas vinst ska gå tillbaka till verksamheten snarare än delas ut till ägarna. Men ett strikt förbud är inte troligt även om de Rödgröna vinner valet, eftersom socialdemokraternas partikongress i höstas röstade mot ett sådant.

– Ett förbud skulle vara väldigt svårt att genomdriva. Det går att hitta många sätt att ta ut vinster ur ett bolag, till exempel genom att låta underleverantörer ta ut vinster istället. Därför är det bättre att reglera detta genom väl definierade kvalitetskrav när det gäller lärartäthet, tillgång till skolbibliotek och gymnastiksalar, och så vidare, säger Martin Nilsson, oppositionsråd för socialdemokraterna i Tyresö.

Att amerikanska riskkapitalbolag nu intresserar sig för svenska friskolor är ett tecken på att den borgerliga regeringen gjort det för lätt att göra vinster genom låga kvalitetskrav, menar Martin Nilsson.

Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rosanna Dinamarca är i sin tur förvånad att den eventuella affären inte väckt större uppmärksamhet.

– För mig är det helt oacceptabelt att svenska skattemedel hamnar hos riskkapitalister utomlands, säger hon.

Är det inte resultatet i skolorna som är det viktiga snarare än vem som driver dem?

– Det finns ingen koppling mellan stora vinster och bra kvalitet. Istället är andelen obehöriga lärare lägre i fristående skolor. När det gäller betygen har vi i flera fall sett hur de inte motsvarar resultaten på nationella prov. Vissa skolor använder höga betyg i sin marknadsföring, vilket jag tycker är väldigt märkligt – hur kan man garantera det?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Dags för en solidarisk bostadspolitik"

Marknadsexperimentet har nått vägs ände. För att den kommande krisen inte ska leda de blåbruna till makten krävs ett nytänkande i bostadspolitiken, skriver Per Björklund.

Ojämlikheten ökar otryggheten

Avskaffa skattelättnaderna som undergräver välfärden och bygg ett tryggt samhälle för alla, skriver Per Björklund apropå de ökande dödsskjutningarna.

Nalin Pekgul lägger extremismen åt sidan

Efter att ha slagit larm om växande religiös extremism i Tensta och Rinkeby lägger S-kvinnornas ordförande Nalin Pekgul nu frågan åt sidan inför valet. Men hon har förlorat sitt förtroende i området med sina svepande utspel, menar Barni Noor från föreningen Sveriges Unga Somalier.

"Vi blir omyndigförklarade"

Politikerna borde ta itu med misslyckandet i skolan och arbetslösheten istället för att attackera engagerade föräldrar. Det menar medborgarvärden Mohamed Hagi Farah efter vinterns mediestorm om ”religiös extremism” i Rinkeby.

© 2024 Stockholms Fria