Vill du skrota socialtjänstlagen? | Stockholms Fria

Debatt


Stockholm den 19 april 2011
Stockholms Fria

Vill du skrota socialtjänstlagen?

Det var en gång en socialtjänst som styrdes av en socialtjänstlag för vilken människorna och deras behov skulle vara det som styrde. Socialtjänsten finns kvar, men socialarbetarnas möjligheter att arbeta efter lagen har blivit allt mindre. Budgeten skall hållas – oavsett antalet klienter – direktcitat från en för oss känd förvaltningsdirektör. Budgeten i dag är överordnad både den verksamhet som bedrivs och lagen.

Men än så länge finns socialtjänstlagen kvar. Gerhard Larsson, vi undrar, är avsikten med översynen av ramlagstiftningen och målet med missbruksutredningen att skrota socialtjänstlagen, en ramlag som utgör grunden för hur vi i samhället ser på välfärd?

Vi vill berätta hur arbetet med missbrukare är organiserat på en ”socialbyrå” i dag, eftersom vi har förstått att du tror att landstinget skulle göra jobbet bättre. Socialtjänsten har under många år byggt sin verksamhet utifrån helhetssynen på människan och en rehabiliteringskedja för den som är i behov av missbruksvård. Nedan följer ett exempel.

• En uppsökarenhet. Socialarbetare som arbetar uppsökande i missbruksmiljöer, söker upp och motiverar till kontakt med socialtjänsten.

• En myndighetsutövande enhet. Socialarbetare som arbetar med utredningar, motivationsarbete och stöd i olika former för att hjälpa människor att komma ur ett missbruk. Myndighetsutövningen förmedlar kontakt med öppenvårdsverksamheter och med behandlingshem och med landstingens beroendevård. Det är också myndighetsutövningen som beslutar om och betalar för icke medicinska behandlingsinsatser. Vi följer upp och stöttar vid återfall.

• Öppna verksamheter och behandlingshem, i offentlig eller annan regi, arbetar tillsammans med landstingets beroendevård.

• En boendestödsenhet som arbetar med människor i deras hem för att stödja dem både i återfall och i att bryta återfall.

I första hand sker arbetet frivilligt med stöd av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, men tvångsvård enligt LVM (lag om vård av missbrukare) kan tillämpas när människor far alltför illa fram med sig själva och omgivningen och vårdbehovet inte kan tillgodoses frivilligt. På samma sätt kan tvångsvård enligt LPT (lag om psykiatrisk tvångsvård) tillgripas för människor med psykisk ohälsa.

Det finns signaler från missbruksutredningen som pekar mot mycket stora förändringar i lagstiftningen.

• Allt behandlingsarbete ska överföras till landstinget. Kvar i kommunal regi blir enbart boende och sysselsättning.

• Kraftig utökning av substitutionsbehandling och utökad förskrivningsrätt.

• Tvångsvården för vuxna missbrukare försvinner och går upp i LPT.

Vi är mycket oroliga för vad som kommer att hända med våra klienter.

I dag finns gränsdragningsfrågor som behöver tydliggöras mellan landsting och kommun. En översyn kan vara bra, men socialtjänstens erfarenheter och kunskap måste tas tillvara.

Arbete med missbrukare går inte på räls. Det är mycket motstånd och mycket ambivalens, en ständig kamp mellan drogsuget och viljan att sluta. Missbruk består av sociala faktorer och rent medicinska komplikationer, som följer av missbruket. Det förekommer övergreppsproblematik, fattigdom, psykisk sjukdom, utanförskap, en ekonomisk situation som man för länge sedan tappat greppet om, ensamhet och segregering. Framför allt är missbruket en destruktiv kraft där människor förlorat kontrollen över sina liv. De här frågorna är vi socionomer experter på.

• Vem ska överta socialsekreterarens arbete? Enligt socialtjänstlagen ska vi arbeta uppsökande och motiverande. Vi ska tillsammans med klienterna utreda deras behov och försöka hitta förslag på hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt.

• Hur säkerställs att de som behöver annan vård än substitutionsbehandling får det?

• De som har substitutionsbehandling behöver ofta även psykosocialt stöd och i dag krävs specialistkompetens för att skriva ut substitutionspreparat. Om förskrivningsrätten utökas, hur ska det säkerställas att preparaten skrivs ut till rätt personer och i rätt mängd så att inte läckaget ut på svarta marknaden blir ännu större?

• Tvångsvården. I dag kan tvångsvård beredas dem som till följd av missbruk utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för fara, unga människor som lever farligt i destruktiva missbruksmiljöer med kriminalitet och prostitution och missbrukare som är farliga för sig själva och för närstående. Med överförande av tvångsvård för vuxna missbrukare till LPT innebär det antingen att tvångsvården begränsas till de ”samsjukliga”, de som har både missbruk och en psykiatrisk diagnos – eller så ska psykiskt friska människor vårdas enligt LPT för att de har en missbruksproblematik. Tycker du att det är etiskt försvarbart?

Vi har en farhåga att missbruksutredningens tankesätt sprids till andra områden. Kommer barn och ungdomsarbetet också föras över till landstinget? Kommer försörjningsstödet att föras över till Försäkringskassan? Kommer boenden, öppenvårdsverksamheter och dagliga sysselsättningar som ännu finns kvar i kommunal regi privatiseras eller läggas ner?

Gerhard Larsson, är du verkligen säker på att missbruk är en ”sjukdom” som bäst behandlas i landstingets regi? Kommer socialtjänstlagen alls att finnas kvar vid tidpunkten för nästa val? Är det din avsikt att socialtjänsten ska läggas ner?

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Stockholms Fria