Fria Tidningen

Svårare för synskadade få ledsagning

Flera kommuner ser inte gravt nedsatt syn som tillräckligt skäl för att få ledsagning trots att synskadade har rätt till det enligt lag. Nu går Synskadades riksförbund ut med en namninsamling för att sätta press på politikerna.

Ledsagning innebär att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få hjälp med att göra allt från att motionera till att gå på bio. Enligt LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionsnedsatta, räknas grav synskada till en av de funktionsnedsättningar som ger rätt till ledsagning. Men flera kommuner väljer ändå att neka personer med synnedsättning rätt till ledsagning. Många har också fått minskat antal ledsagningstimmar.

– Uppfinningsrikedomen idag är enorm för hur man undviker att ge folk ledsagning, säger Urban Fernquist, verksamhetsledare på Synskadades riksförbund, SRF, som själv har en grav synnedsättning.

Enligt Urban Fernquist har det blivit svårare för personer med grav synskada att få ledsagning de senaste tio åren. Därför har de nu valt att gå ut med en namninsamling som en del i en pågående kampanj för att personer med synnedsättning inte ska särställas andra funktionsnedsättningar.

– Vi hoppas på att socialutskottet ska uttala att det är oacceptabelt att synskadade inte får ledsagning som andra funktionshinder. Vi vill också att Socialstyrelsen ska skriva klara riktlinjer för hur rätten till ledsagning ska tolkas, säger Urban Fernquist.

Flertalet kommuner väljer att tolka rätten till ledsagning utifrån samma kriterier som rätten till personlig assistans.

– Kriterierna för assistansersättning är anpassade för rörelsehindrade, men inte för synskadade, säger Urban Fernquist.

Frågor som personer med grav synskada kan få, när de ansöker om ledsagning, är till exempel om de klarar av att äta eller kan ta hand om personlig hygien utan hjälp - något som rörelsehindrade kan ha svårt med men som inte behöver innebära lika stora problem för synskadade. I vissa kommuner får synskadade ledsagning enligt socialtjänstlagen. Då får de betala stora delar av kostnaderna själva. Under socialtjänstlagen kan kommunen dessutom reglera vad och när den synskadade ska få använda sina ledsagningstimmar. Vissa kommuner tar en ledsagningsavgift på 300 kronor per timme. Urban Fernquist har själv fått höra att han inte kan få ledsagning enligt LSS utan endast genom socialtjänstlagen.

– Om jag ska gå på bio så ska jag självklart betala biljetten själv. Hade jag däremot bott i en kommun som tar betalt för ledsagning skulle besöket kunna kosta mer än 600 kronor bara för ledsagningsavgiften.

Agnetha Andersson, från Åmotfors i Värmland, har en grav synnedsättning och har hjälp av ledarhunden Challe. Hon sökte ledsagning för två år sedan men fick avslag. På jobbet klarar sig Agnetha Andersson bra då hon har tillgång till tekniska hjälpmedel som underlättar för personer med synnedsättning.

– Men på fritiden vill jag kunna göra saker som att simma eller gå på kulturevenemang. Sådant är omöjligt om man inte har ett par seende ögon med sig.

Ledarhunden Challe kan hjälpa vid intränade turer som att gå till frisören eller att gå till affären.

– Väl inne på affären blir det svårare för hunden att hjälpa mig, säger Agnetha Andersson. Endera får jag hitta någon vän eller släkting som kan följa med om jag ska ut eller så får jag avstå helt från att delta.

Synskadades rätt till ledsagning togs upp i riksdagen i en interpellationsdebatt mellan Maria Larsson (KD) och Eva Olofsson (V) förra veckan. Maria Larsson höll med om att det behövs gemensamma riktlinjer för hur kommuner ska behandla synskadades behov av ledsagning, men ansåg att regeringen redan arbetade med dessa frågor. Bland annat hänvisade hon till flera lägesrapporter.

Urban Fernquist är dock skeptisk till Maria Larssons svar.

– Det verkar inte som regeringen tycker att problemet ligger hos staten, istället hänvisar de till kommunernas självbestämmande, säger Urban.

Fakta: 

LSS-lagen:

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta och är en rättighetslag som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Lagen omfattar personer med varaktiga funktionsnedsättningar, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i vardagen. En av insatserna i LSS-lagen är ledsagarservice.

Källa: SRF

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria