Stockholms Fria

”Jag hoppas jag är död när de börjar slita i marken”

Om ungefär ett år börjar Förbifart Stockholm byggas. Mälaröarna kommer då få två avfarter till tunneln, båda två på Lovön.

Märtha Hammarström bor bara hundra meter från platsen där en av avfarterna ska byggas. Det har varit hennes hem i 87 år.

– Det är hemskt, säger hon.

Klockan kvart över nio avgår buss 177 från Brommaplan. Slutstationen är Skärvik på Ekerö. Chauffören ska köra utmed Ekerövägen och passera Drottningholms slott, Ekerö kommunhus och platserna där de två avfarterna till Förbifart Stockholm snart ska börja byggas.

Förbifart Stockholm är en 21 kilometer lång väg som mestadels ska gå under jord. För att fler ska få tillgång till tunneln ska den med avfarter knytas ihop med befintliga vägar på ett par ställen. En av de vägarna är Ekerövägen och förra året beslutade Trafikverket, trots protester från både statliga verk och intresseorganisationer, att båda avfarterna ska ligga på Lovön.

Efter ett par kilometer från Brommaplan når 177:an Drottningsholmsbron. Bussen har nu lämnat staden för Ekerö kommun. På vänster sida av vägen stoltserar Drottningholms slotts gula fasad. Slottet utnämndes 1991 till Sveriges första världsarv och det är världsarvsstatusen som är central i den JO- anmälan som Lovö hembygdsförening lämnade in den 23 januari i år.

I JO-anmälan ifrågasätter hembygdsföreningen Riksantikvarieämbetets agerande. Innan den 11 april 2011 var Riksantikvarieämbetet kritisk till att Förbifartens avfarter skulle hamna på Lovön. Så här lät det i ett utlåtande till regeringen 2008: ”två trafikplatser på Lovön kommer att innebära påtaglig skada för världsarvet och riksintresseområdet Drottningholm”.

Men i april 2011 ändrade man ståndpunkt. Då skrev överantikvarie Knut Weibull på en överkommelse mellan Trafikverket, Fastighetsverket, Ekerö kommun och Riksantikvarieämbetet där det stod att båda avfarterna ska hamna på Lovön. Sedan dess har man gett sitt stöd till det beslutet.

I anslutning till Drottningholms slott ligger en stor park och det är den som vägen nu följer i någon kilometer. Vid parkens västra ände stannar bussen till vid Kantongatans hållplats. Det är här jag blir upphämtad av Bertil Ottoson, ordförande i Lovö hembygdsförening och författare till JO-anmälan.

Vi kör någon kilometer längs en smal landsväg. Med i bilen sitter Stina Odlinder Haubo som även hon är med i hembygdsföreningens styrelse. Bertil parkerar bilen och går mot sitt hus på en smal, skottad väg. Stina hamnar lite efter och Bertil hojtar till.

– Stina, vart försvann du?

– Jag tappade min handske.

– Jaha, ja handsken är kastad som man brukar säga.

Hembygdsföreningen har verkligen gett sig in i en kamp mot Förbifart Stockholm. Senaste aktionen är den JO-anmälan som riktar sig mot Riksantikvarieämbetets helomvändning.

– Det kom som en total överraskning, även för personalen på Riksantikvarieämbetet. Det var en person där som tog kontakt med mig och berättade att personalen hade blivit totalt överkörd. Beslutet bereddes inte överhuvudtaget utan togs direkt av verksledningen.

Bertil tycker att Riksantikvarieämbetets beslut inte är taget på en saklig och opartisk grund och borde därför ogiltigförklaras.

Innan beslutet om trafikplatserna togs fanns det flera andra placeringsförslag. Det populäraste alternativet var en avfart på Lovön och en på Lindön, närmare Ekerö centrum. Ett förslag som både Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket, som förvaltar Lovön, förespråkade. Men varken Ekerö kommun eller Lindöns ägare, Wallenbergstiftelsen, ville ha en avfart på Lindön.

I ett brev till Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm skriver Peter Carpelan (M), kommunstyrelsens ordförande, och Peder Wachtmeister, ordförande i Wallenbergs minnesfond, att ”vi vill sammanfattningsvis bestämt motsätta oss en trafikplats på Lindö”.

Som vi vet hamnade båda trafikplatserna på Lovön, något som både Bertil och Stina tycker känns ologiskt.

– Alla experter förordade alternativen där avfarterna låg så långt bort ifrån världsarvet som möjligt. Och sen sitter generaldirektörer och riksantikvarier och beslutar något som går stick i stäv mot vad deras experter sagt, säger Stina.

Hon fortsätter att berätta om det informationsmaterial de fått av Trafikverket och som hon tycker är förskönat.

– Trafikplatserna ser jättesmå ut. Alla skyltar, allt ljus som för evigt förstör den här miljön visas inte.

Om trafikplatserna byggs så tror de att det förändrar miljön på Lovön och att Drottningholm i förlängningen förlorar sin världsarvstatus. Men än tänker de inte ge upp.

– Tycker man att man har lagen på sin sida, då vore det förräderi mot demokratin att ge upp, eller hur? säger Bertil.

Från Bertils hus är det inte långt till de stora åkrar 177:an några dagar senare kör förbi när bussen lämnat Kantongatan. Nu öppnar ett odlingslandskap upp sig. Efter en uppförsbacke stannar bussen vid hållplatsen Lovö Edeby. Det är här den första avfarten till Förbifarten ska byggas. Ett stenkast bort ligger Edeby Gård där familjen Hammarström bor. Märtha Hammarström möter mig i dörröppningen till ett stort gult 1700-tals hus. Runt hennes ben springer två hundar, en retriever och en shetlands sheepdog. Hon har en bestämd uppfattning om avfarterna.

– Det är hemskt. Jag hoppas jag är död när de börjar slita i marken, säger hon.

Nere på gården arbetar hennes son Eric. Han är, likt sin mamma, inte särskilt positiv till vägbygget.

– Det är klart att det är förödande för mig, och det finns ju andra avfartsplaner, men på grund av att Ekeröpolitikerna och Wallenbergarna är så starka har Trafikverket inte kunnat genomföra dem.

Fastighetsverket som förvaltar nästan all mark på Lovön har enligt Eric inte alls samma kraft i förhandlingarna. Men fortfarande hoppas han på en ändring.

– Det är klart att jag har förhoppningar att de ska ändra planerna och att det inte ska drabba mig lika mycket. Men när det byggs en motorväg så är det alltid ett bytänkande – de som drabbas säger att här vill vi inte ha den.

– Men i det här fallet finns det så många andra som säger att avfarterna hamnar på en dålig plats.

Från Edeby gård ser man platsen där den andra avfarten ska byggas, den ska ligga strax innan Lindötunneln. När 177:an kör igenom tunneln lämnar den Lovön för Lindön. Det är här, på andra sidan tunneln, som Lovö Hembygdsförening tycker att avfarterna bör ligga.

Efter någon kilometer till på Ekerövägen har bussen kört över Tappströmsbron och in på Ekerön. Här ligger Ekerö kommunhus på höger sida. I ett ljust kontor på andra våningen sitter kommunstyrelsens ordförande Peter Carpelan. Han berättar varför Ekerö kommun inte ville ha en avfart på Lindön.

– Det var diskussioner att trafikplatserna skulle ligga närmare Ekerö centrum, men vad finns i Ekerö centrum? Jo, det är där alla människor bor. Trafikplatserna skulle alltså riskera att störa tusentals människor.

Att avfarterna på Lovön skulle innebära någon fara för världsarvet tror han inte. De ligger utanför världsarvsområdet och är inte synliga från det.

– Det är små trafikplatser och rondeller och dessutom är det små tunnelrör på diskreta platser i berget.

Förslaget att placera en ”stor” trafikplats på Lindön ser han inte på med blida ögon.

– Man föredrar att försvåra människors livssituation i dag, att de ska vara bullerstörda, istället för att lägga trafikplatserna där i princip ingen bor, annat än någon döing i backen kanske, någon fornlämning. De skulle du kanske kunna störa, men det kan man hantera. Men att med berått mod säga att vi ska dra in trafik där människor bor tycker jag är en människofientlig och rätt absurd tanke.

Till vänster om Tappströmsbron ligger Ekerö centrum. Här, en dryg kilometer från Lindötunneln, bor de människor som Ekerö kommuns trafikexperter tror en trafikplats på Lindön skulle störa. Det tror däremot inte Louise Melander, informationschef på Trafikverket. Enligt henne skulle en trafikplats på Lindön innebära ungefär samma bullernivåer som de på Lovön, något hus kanske skulle behöva få bullerplank för att klara de rekommenderade bullernivåerna. Helt säkra är man inte på Trafikverket, eftersom ingen bullerprövning har gjorts kring en trafikplats på Lindön.

Från Ekerö centrum har bussen inte långt kvar. Den kör nu igenom tätorten på Ekerö, vägen kantas av villor på båda sidorna. Kvart i tio är den framme vid Skärviks station, ändhållplatsen för den här resan.

Fakta: 

Förbifart Stockholm: Drygt 21 kilometer lång ny väg som läggs ungefär 18 kilometer i tunnel. Anslutningar till ytvägnätet sker via sex trafikplatser. Restiden för hela sträckan beräknas till knappt 15 minuter. Detta görs i nära samarbete med bland annat fem direkt berörda kommuner och SL. Leden binder samman de norra och södra länsdelarna och ska avlasta Essingeleden och innerstaden.

Byggstart: 2012. Byggtid: 8-10 år. Budget: knappt 28 miljarder kronor (2009 års prisnivå). Finansiering: cirka 80 procent via trängselskatt och omkring 20 procent från staten. Ingen trängselskatt planeras på Förbifart Stockholm.

Källa: Trafikverket

Annons

Rekommenderade artiklar

Klimatvalstugan bortom partikäbblet

Partiernas valstugor står samlade på Sergels torg. Men drygt hundra meter upp Sergelgatan går det att hitta en alternativ valstuga. Det är miljörörelsen som driver valkampanj för klimatet.

Vårdvrålet: Vi har fått nog!

Under paroller som ”ett hållbart arbetsliv”, ”ökat personalinflytande” och ”besparingar och nedskärningar måste stoppas” håller Vårdvrålet en manifestation på Sergels torg den sjunde september – en vecka före valdagen.

© 2014 Stockholms Fria