Sjuknärvaro: ”Det är ett gigantiskt problem” | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Sjuknärvaro: ”Det är ett gigantiskt problem”

Att gå till jobbet fast man är sjuk, sjuknärvaro, är enligt många ett växande samhällsproblem. Bland yrken med låg lön, där marginalerna är små, och yrken med osäkra anställningsvillkor är den särskild hög enligt flera forskningsstudier. Ett av de fackförbund som organiserar dessa grupper är Kommunal.

– Sjuknärvaro är ett gigantiskt problem för många av våra medlemmar. Kanske främst för medlemmar med otrygga anställningsvillkor. De vågar inte säga nej när arbetsgivaren ringer och erbjuder jobb utan går till jobbet fast de borde ha stannat hemma, berättar Margareta Bohman, ordförande för Kommunal Stockholm.

Andra som drabbas av hög sjuknärvaron är, enligt Margareta Bohman, de som jobbar inom vård och äldreomsorgen. Och det finns flera orsaker till det. En är att de känner lojalitet mot både de gamla och inte minst mot sina arbetskamrater.

– Ofta tas ingen vikarie in utan arbetsuppgifter lämpas över på kollegorna.

En annan är karensdagen och ersättningsnivån. Där menar Margareta Bohman och Kommunal att det i grund och botten är orättvist med nuvarande karensdagssystem då olika personer drabbas olika hårt.

– De som jobbar natt eller långa arbetspass får inte en karensdag, utan i praktiken två karensdagar. Dessutom slår det hårdare mot de som har små marginaler, de med låg lön.

Att just kommunals medlemmar verkar ha hög sjuknärvaro bekräftas delvis av Gunnar Aronsson, professor vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans undersökningar visar att sjuknärvaron är störst i låglöneyrken, där de ekonomiska effekterna av en sjukskrivning är stora.

Men även arbetsorganisationen kan ha stor betydelse:

– Även välutbildade med specialkompetens, där ingen tar över och högen av arbete på skrivbordet växer när man är hemma och sjuk, har hög sjuknärvaro.

Det finns olika förslag hur man ska komma till rätta med sjuknärvaro. Kommunal har fört fram ett förslag på karensavdrag istället för karensdag. Men de menar att det är ett problem som måste lösas på politiskt nivå.

– Det är en politisk fråga till 100 procent. Men vi jobbar med opinionsbildning. Fast vi jobbar i uppförsbacke. Vi har en regering vars politik går hårt åt de sjuka, så hårt att det nyligen behövdes ett domstolsbeslut som sa att har man inga ben kan man inte gå.

Hon får medhåll från kollegan Lena Johansson, ombudsman på Kommunal Stockholm, som menar att lösningen på sjuknärvaron ligger på politiskt nivå:

– Samhället har accepterat att vi ska tänka oss för två gånger innan vi sjukskriver oss, men kanske bör vi istället lära oss att tänka oss för två gånger innan vi går till jobbet.

Björn Danielsson

bjorn@stockholmsfria.nu

Fakta: 

karensavdrag och sjukförsäkring

Karensavdraget skulle innebära ett avdrag på en femtedels veckoinkomst i stället för en dags/ett arbetspass inkomstbortfall. Därmed skulle problemet för dem med koncentrerad (del)tid lösas, enligt Kommunal.

De personer som har flera arbetsgivare och som med dagens system riskerar att få flera karensdagar i samma sjukperiod skulle också få samma inkomstbortfall som alla andra.

Källa: Kommunal

Viktiga årtal i den allmänna sjukförsäkringen

1955 införs allmän sjukförsäkring med tre karensdagar och max cirka 60% i ersättning

1967 tas en karensdag bort kvar blir två karensdagar

1974 höjs ersättningnivå till 90%

1987 tas karensdagen bort

1993 i april återinförs en karensdag

Källa: Försäkringskassan

Rekommenderade artiklar

© 2018 Stockholms Fria