Stockholms Fria

Skamstraffets återkomst

1901 infördes brottsregistret i Sverige – för att skydda folks integritet från arbetsgivare som vände sig till prästen för att undersöka den arbetssökandes vandel. Drygt 100 år senare används samma register flitigt av Svenska kyrkan och en lång rad företag – utan vare sig stöd i lagen eller forskningen – för att stänga ute medborgare från arbetsmarknaden. En kritisk utredning gjordes 2009, men regeringskansliet är svävande i målet.

År 2006 slog en ordningsvakt Karim över höften och benet med en batong. De påföljande blodutgjutelserna fick inte bara Karims ben att missfärgas. Händelsen den där sommarnatten vid en nattklubb i centrala Stockholm kom även att färga hans liv i övrigt – för en lång tid framöver.

Den sedvanliga juridiska processen följde, med de sedvanliga ömsesidiga beskyllningarna om vem som slagit vem. I fallet med Karim slutade det även som det brukar göra vid krogrelaterade bråk. Vakterna vittnade till varandras fördel, Karim blev dömd till samhällstjänst och till att betala skadestånd. Att han bedyrade sin oskuld, eller att han hävdade att vaktpersonalen for med osanning och vittnade falskt, hjälpte föga.

När han nu och framöver söker jobb gör han det, och många med honom, med minskade möjligheter. Kritiker gör gällande att den forntida lagen vanfrejd återkommit, men i en annan skepnad.

– Visst pratar man om ett uttryckligt socialt straff inom kriminologin, säger Christel Backman, forskare på Göteborgs universitet, som med sin avhandling gjort en djupdykning i ämnet.

Regnet vräker envist ner den här eftermiddagen sent i november. Karim tar en cigg utanför fiket och ställer kaffet på bordet. Ett halvt ihopfällt solskydd skyddar mot regnet. Några meter bort står statyn med diktaren Nils Ferlin, även han med en cigarett förd mot läpparna.

– Det känns som jag blir utknuffad från samhället. Jag har egentligen inga stora drömmar: jag söker jobb på lager, som diskare eller att jobba med äldre. Jag blir trygg att av jobba med äldre människor, det är inget tjafs, det är rakt på sak. Har man gjort fel får man reda på det med en gång, säger han med ett leende.

Karim blev nyligen kallad till en anställningsintervju. Men när företaget insåg att han är straffad fick han inte jobbet.

– Det var på ett lager som ses som ett säkerhetsområde med många värdefulla varor, berättar han.

Men rent generellt, vad är det företag tittar på när de synar utdraget ur belastningsregistret, i folkmun brottsregistret? Är en person dömd för misshandel i samband med dörrvaktsbråk inte lämplig att hantera tobaksvaror på ett lager?

Allt fler arbetsgivare och uppdragsgivare begär alltså att den som söker arbete ska skicka ett oöppnat utdrag ur brottsregistret. Ökningen är explosionsartad. Enligt Rikspolisstyrelsens siffror låg antalet utdrag, som inte är lagstadgade, på drygt 40 000 år 2003. Till det här årets slut beräknas siffran vara uppe i 203 000.

När jag pratar med folk i allmänhet hittar de snabbt rationella argument varför det bör vara så här.

– Om man blivit våldsdömd ska man inte köra gaffeltruck. Man vet aldrig vad som kan hända om personen får ett raseriutbrott, säger en jobbcoach på ett av de stora vuxenutbildningsföretagen i Stockholm, som har i uppdrag att ordna jobb åt långtidsarbetslösa – med bland brottsligt förflutet i större eller mindre omfattning.

Men forskningen ställer sig tveksam till det här och liknande resonemang.

Ett företag eller en kommun som ska anställa någon att jobba med barn eller inom omsorgen är skyldig enligt lag att kontrollera det särskilda belastningsregistret, för att se om hen blivit dömd för brott av sexuell eller väldigt våldsam natur.

Men inte heller det ger Christel Backman särskilt mycket för. Hon menar att det egentligen rör sig om någonting annat än att faktiskt förhindra brott. För sexualbrottslingar är, påpekar hon, oftast inte tidigare dömda.

– Man kan koppla det till en övergripande diskussion om brott och straff. Det är lite ditt eget fel om du drabbas. Det är en allmän känsla av att se till att du måste bevisa att du är ett värdigt brottsoffer, skydda dig själv. Från 90-talet och framåt har det blivit en mer straffande attityd där det inte alls är lika självklart att få en andra chans.

Vi går bort från kaféet med Nils Ferlin till den angränsande Klarabergskyrkan.

Till kyrkans ingång ringlar en kö med medfarna, blöta människor. En man i gul väst står under ett stort paraply och delar ut matpaket. Om han är anställd av Svenska kyrkan vet jag inte, men om så är fallet har förmodligen kyrkan begärt att få syna hans försyndelseregister, hans frejd.

I Nils Ferlins mest kända dikt, Infall, går det att läsa: Man dansar däruppe ... Då slår det mig plötsligt att taket, mitt tak, är en annans golv. Diktjaget slås av insikten: vi människor är sammanflätade på olika vis, och i de intervjuer som Christel Backman gjort med olika företag visar också att de inte är främmande för att folk ska få en andra chans. Men inte just hos dem. Helst vill de här företagen, inom bemannings- och transportbranschen, inte alls ha att göra med personer som är straffade och därmed tvingas ta ställning till en sorteringsgrund.

– Att de begär registerutdrag är mera till för att folk ska kunna ”rädda sitt ansikte”. De hade egentligen inte mycket erfarenhet av det här. Resonemanget om vilka brott som var relevanta för jobbet blev mestadels teoretiskt. Jag tror inte de har en policy att luta sig mot.

Under det första halvåret 2012 ökade utdragen med 22 procent jämfört med samma period föregående år. Arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) har kallat de ymniga registerutdragen för ett ofog. I den statliga utredningen Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) konstaterar författarna att arbetsköpare kringgår den stränga sekretessen genom sitt handlande och vill skärpa lagstiftningen och därmed skyddet för medborgarna.

– Vi har sett att det skett en stor ökning, vilket i grunden inte är önskvärt och som också Hillevi Engström har gjort gällande i en rad kritiska uttalanden, säger Albin Molander som är politiskt sakkunnig på arbetmarknadsdepartementet.

Den starkt kritiska utredningen kom våren 2009. Utredarna vill kriminalisera det slentrianmässiga hanterandet av den känsliga informationen, på samma vis som det är förbjudet för en uppdragsgivare att fråga om en person planerar att skaffa barn.

Även andra röster har höjts mot den nuvarande ordningen, bland annat från Vänsterpartiet och Kris, Kriminellas revansch i samhället.

Men vad har hänt på den politiska och juridiska spelplanen sedan dess?

– Det brukar inte ta fyra år för att bereda ett sånt här ärende, säger Christel Backman.

– Anledningen till att det dröjt beror på att det handlar om en komplicerad fråga som bland annat är kopplad till grundlagen. Vi vill titta närmare på det här. Vi får återkomma i ärendet, men just frågan med registerutdragen bereds i regeringskansliet just nu. Mer kan vi inte säga i nuläget, säger Albin Molander.

Efter ett antal år nollställs ens försyndelser, olika beroende på vilket brott man begått, och man hamnar återigen i god frejd. Men för Karim dröjer det ytterliggare något år. Efter sin dom upplevde han en jobbig period i livet. På det privata planet tycks det ha vänt, men straffets djupa återverkningar gör att han funderar på att lämna landet:

– Jag drömmer om att flytta till Nya Zeeland. Där skulle jag kunna börja om, gifta mig och skaffa familj. Där skulle ingen känna till min bakgrund. Tänk hur många som befinner sig i samma situation som mig, som är duktiga och vill jobba. Det måste kosta samhället mycket. Helt ärligt har det varit fruktansvärt. Men jag måste stå på båda fötterna och inte låta det här fastna i minnet, umgås med goda vänner och utnyttja livet fullt ut.

Fakta: 

Idrottsföreningar kan få begära utdrag
 
Den 15 november gick regeringens utredare Charlotta Riberdahl ut med att organiserade frivillighetsorganisationer kan komma att få lagligt stöd till att begära ut registerutdrag. Det gäller för individer som i sin anställning regelbundet kommer i kontakt med barn. Syftet är att motverka sexuella övergrepp mot barn. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 2013. 

Källa: Regeringen.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Chefredaktören som slängdes ut av diktatorn

Stockholmaren
Intervju

Hur går tankarna när man sitter avskuren från omvärlden under 48 timmar i en provisorisk arrestlokal på flygplatsen i Kairo? Möt Per Björklund, som bannlystes från Egypten och tvingades planera om sitt liv. Nu är han Fria Tidningens nya chefredaktör som vill väcka tanken om ett samarbete mellan olika vänstertidningar.

Resan från underjorden som kan sluta i riksdagen

Underjorden
Intervju

När Peter Söderlund från Tyresö muckade från fängelset 1998 fick det vara nog. Från ett kriminellt liv fyllt med droger hjälper nu Peter och hans X-cons ungdomar på glid och före detta fångar som själva vill byta liv.

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

© 2024 Stockholms Fria