Fria Tidningen

Sametidning kan upphöra

Samefolket har publicerats regelbundet sedan 1918. I dag kommer den ut en gång i månaden och har två redaktioner, en i Arvidsjaur och en i Jokkmokk, med en anställd på varje redaktion. Upplagan är 1 300 exemplar.

Men tidningens framtid är osäker. Den omfattas inte av presstöd. För att få det krävs att en tidning kommer ut minst två gånger per månad och har en upplaga på 1 500 exemplar. Några gånger har Samefolket sökt pengar från Kulturrådet, men utan framgång. Istället har tidskriften hankat sig fram med ettåriga bidrag från Sametingets kulturråd. Den 14 december får Samefolket besked om det blir något bidrag för 2013.

– Så i dag har jag ingen aning om jag får någon lön i januari, säger chefredaktören Katarina Hällgren.

Förutsättningen för att få ett stöd från Sametingets kulturråd är att 25 procent av materialet är på samiska. Men samiska består av de tre språken nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Den som talar ett av dessa språk förstår oftast inte de andra.

– För mig som talar nordsamiska är det mycket svårt att gå igenom texter på de andra samiska språken.

Språkkravet är ett hinder för att värva nya prenumeranter, menar Katarina Hällgren. Få vill prenumerera på en tidning de inte förstår. Många samer har också förlorat sitt modersmål. Katarina Hällgrens mamma gick till exempel i en nomadskola där det var förbjudet att tala samiska.

– Och de samiska skriftspråken kom inte förrän på 1950- och 1960-talet, säger Katarina Hällgren.

Katarina Hällgren berättar att det finns mycket få samiska journalister. De som finns har sugits upp av Sameradion eller Oddasat. Eller så har de fått jobb på samiska medier i Norge.

I Norge är nämligen situationen helt annorlunda. Norge har ett presstöd till samiska tidningar. 2009 uppgick det till 21 miljoner norska kronor och det kan sökas av alla samiska tidningar med en upplaga över 750 exemplar. Det kan man läsa i förstudien till presstödsutredningen ”Förutsättningar för gränsöverskridande tidningssamarbete på samiska och meänkieli” som kom i september 2011.

– Ett samiskt presstöd enligt norsk modell har diskuterats de senaste 20 åren, upplyser Katarina Hällgren.

Men förstudien handlar bara om dagstidningar. Det gör även det lagförslag som nu är ute på remiss och som baserar sig på förstudien. Detta trots att det inte finns några dagstidningar på samiska.

– Det är svårt att få en samisk dagstidning att gå runt eftersom läsarunderlaget är så begränsat. Det här blir ju jättebra – ett presstöd som ingen samisk tidning kan söka, säger Katarina Hällgren ironiskt.

Per de la Gardie, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet, säger att en del i lagförslaget är att sänka kravet på antalet prenumeranter från 1 500 till 750.

– Mer än så vill jag inte berätta innan vi har läst och begrundat remissvaren som ska vara inne den 11 januari.

Karin Mannela, ordförande i Sametingets kulturråd, säger att så länge Samefolket får pengar från Sametinget kommer inte språkkravet att sänkas.

– Snarare tycker vi att 25 procent samiskt material är ett lågt ställt krav. Vi vill stärka och utveckla språket, säger hon.

– Jag förstår inte att Samefolket har blivit ålagt att stå för språkvitaliseringen! Vi är journalistiskt obundna och politiskt fristående, svarar Katarina Hällgren.

Orsaken till att samiska tidningar har en starkare ställning i Norge är att samer har större inflytande, bland annat genom representation i Stortinget. I Sverige finns inte någon samisk representant i riksdagen eller regeringen. Men så har Norge, liksom Danmark, ratificerat ILO 169, konventionen om ursprungsbefolkningars ställning i världen. Sverige har utrett frågan sedan 1989.

– I Sverige är samer osynliga i de flesta sammanhang, säger Katarina Hällgren indignerat.

Fakta: 

Samiska tidningar

• Samefolket utkommer sedan 1918. 25 procent av innehållet måste vara på samiska. Stödet från Sametingets kulturråd är två miljoner men måste delas med ungdomstidningen Nourat som kommer ut fyra gånger per år. Samefolket brukar få mellan 1,2 och 1,7 miljoner av den kakan.

• I Norge finns en femdagarstidning (Ságat) och en tredagarstidning (Ávvir) på samiska.

• ILO 169 är en konvention som ska stärka ursprungsbefolkningars ställning i världen. Den säger bland annat att ursprungsfolket ska vara jämställd den övriga befolkningen och få behålla och utveckla den kulturella identiteten, språket och religionen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria