Småmysig komedi med tragiska underströmmar | Stockholms Fria

Recension


Teater
Främmande språk
Av Simon Gray
Regi Gösta Ekman
Var Dramatens lilla scen
I rollerna: Per Svennson, Nina Fex, Andreas Rothlin Svensson m fl

Stockholms Fria

Småmysig komedi med tragiska underströmmar

Främmande språk, som är den svenska titeln på den brittiske författaren Simon Grays pjäs, har satts upp på Dramatens lilla scen i regi av Gösta Ekman. Det engelska originalets titel är Quartermaine's terms och syftar på en av huvdpersonerna ,John Quartermaine (Per Svensson), en äldre ensam lärare. Den första uppsättningen av pjäsen ägde rum i London 1981. Författaren Simon Gray undervisade vid sidan av sitt författarskap i engelskt författarskap vid Queen Mary's college i London. Gray var alltså mycket välbekant med den miljö där den här skildringen utspelas.

Föreställningen känns som en blandning mellan en klassisk småmysig engelsk komedi med många kvickheter, samtidigt som den också är ett drama där det personliga exponeras allt eftersom handlingen fortskrider. Det finns hela tiden en underliggande tragedi hos var och en av personerna. Deras mörka sidor flyter efterhand upp till ytan.

Karaktäristiskt är också att författaren har tillfört ytterligare en person, rektorn Thomas, som publiken aldrig får se. Greppet att låta honom sväva som en osynlig ande förstärker de känslomässiga effekterna och bildar en osynlig länk mellan scenen och åskådarna.

Skådespelarna exponerar undertryckta känslor som de så småningom inte helt lyckas hålla tillbaka. Var och en av karaktärerna lever i sin egen värld med sina problem, ingen lyssnar på den andre. Allt detta uttrycks på scenen på ett mycket övertygande sätt.

Främmande språk är en rakt igenom bra föreställning där regissören Gösta Ekman har fångat atmosfären i en engelsk skolmiljö på ett mycket fingerfärdigt sätt, samtidigt som han lyft fram det tragikomiska hos dessa på ytan korrekta individer. Budskapet som innehåller mycket allvar blandad med humor förs fram på ett lättsamt sätt utan att förringa allvaret. Uppsättningen är mycket väl genomförd både ifråga om scenografi, regi och innehåll.

Rekommenderade artiklar

Tragikomiskt om girighet och faderskänslor

Recension

Hjalmar Bergman skrev Markurells i Wadköping 1919, strax efter första världskriget när Europa låg i ruiner. Handlingen är emellertid förlagd till 1913, när kapitalismen hade börjat göra sitt intåg i Sverige.

© 2018 Stockholms Fria