Efter dödshoten: Nu vill brevbärarna arbeta i grupp | Stockholms Fria
  • Enligt Postfacket har flera allvarliga hot riktats mot ett flertal brevbärare på Terapivägen i Flemingsberg. Det råder för närvarande utdelningsstopp. 1 300 hushåll är drabbade.
Stockholms Fria

Efter dödshoten: Nu vill brevbärarna arbeta i grupp

Brevbärare har blivit så allvarligt hotade att Posten dragit in all brevutdelning till 1 300 hushåll i Flemingsberg.

Fruktansvärt beteende mot brevbärarna, tycker en boende. En överdriven åtgärd, anser en annan person i området. Beklagligt men nödvändigt, meddelar Posten.

– Det började med ett mycket allvarligt dödshot som nu är polisanmält mot en specifik brevbärare, och sedan eskalerade det på Terapivägen. Det resulterade i ett skyddsstopp, säger Erik Fogelström, utvecklingschef på Posten som antyder att de boende på sikt kan få hämta sina brev i postboxar – utanför portarna.

För närvarande tvingas folk ta sig fyra kilometer till postterminalen i Huddinge.

Men den här eftermiddagen är det lugnt. Regnet strilar ner från en grå himmel. Människor ilar förbi med uppdragna axlar under sina regnskydd. En ung kvinna håller dock vänligt sitt paraply över mig när jag ska ta några bilder på de färgglada höghusen. Men hon måste snart skynda iväg till pendeltåget och hinner inte prata, säger hon.

Uppgifter i olika medier gör gällande att stämningen i bostadsområdet tidvis är hotfull – både mot brevbärarna och de boende. Folk vill helst inte heller nu förekomma med sitt fullständiga namn eller vara med på bild.

Mio står under ett utskjutande förrådstak och tar sig ett bloss. Han har bott på Terapivägen i 33 år, allt sedan 1980 och tar nu en rast från sitt jobb som boendestödjare. Han har inte särskilt mycket gott att säga om vare sig människorna här eller själva området. Grannkonflikter förekommer, berättar Mio som själv blivit hotad när han sagt ifrån mot saker som han funnit stötande. Han säger sig vara rädd ibland, och historien med brevbäraren fördömer han hårt.

– Jag tycker det är fruktansvärt, jag finner inte ord för att säga vad jag tycker om det. En brevbärare… Vad har den gjort för ont? Det är ju ett tungt jobb. Hoten är under all kritik, säger Mio och skakar uppgivet på huvudet. Hans blick lyser upp när han berättar hur han hjälpte en granne att flytta till Solna. Dit skulle han vilja flytta: till det lugna och tysta området.

Vad har Mio att säga om området, där han både bor och arbetar?

– Här har det gått upp och ner genom åren. Bostadsföretaget Huge gör ett bra jobb. Men när de till exempel sätter nya plantor kommer det ungdomar och drar upp dem. Det finns många här som bara ser sina rättigheter, men inte sina skyldigheter. Varför kan till exempel inte parkeringsbolagets bilar ta en sväng hit upp och se om det är lugnt?, föreslår han.

En mer hårdför inställning till postens utdelningsstopp har en yngre man, som är på väg genom en port på Terapivägen.

Det hela är något överdrivet, anser han.

Enligt tidningen Metro har personer kastat ägg på den utsatta brevbärarens bil, följt av direkta dödshot.

Konflikten startade i en trappuppgång och har sedan spridit sig och urartat. Postfackets skyddsombud stoppade utdelningen.

– Vad jag har hört är det några småbarn på typ 15–16 år som kastat lite grejer. Okej om han blivit nerslagen, då skulle jag förstå. Det är min åsikt. Du kanske tycker annorlunda. Men de har också kastat ägg, tomater och sådana grejer på mig, säger han tittar upp mot de högresta husfasaderna och tillägger:

– Men det är så ungar brukar hålla på. Jag tror bara att den där brevbäraren inte vill gå till jobbet och vill egentligen bara vara sjukskriven. Det är ju inte precis så att de har skjutit honom. Jag tror det beror mycket på tidningarna. Kolla på bilbränderna i Husby. När de slutade skriva om det slutade också upploppen, säger han.

Betydligt allvarligare på händelserna ser postens utvecklingschef Erik Fogelström. Han kommer precis från ett möte med kommunen, polisen och fastighetsägarna. Han andas försiktig optimism inför framtiden.

I samrådet sökte man efter långsiktiga lösningar, som att brevbärarna kanske ska slippa kasta in posten genom brevinkasten. De boende kan alltså behöva finna sig i att hämta upp sin post själv.

Hur den kortsiktiga lösningen ser ut är ännu inte bestämt. Om till exempel brevbärarna ska eskorteras av ordningsvakter, eller kanske bära överfallslarm.

– Säkerhetsarrangemangen vill jag inte gå in på, men vi tittar på alla möjliga lösningar.

– Men vad jag vill poängtera är att vi tycker det här olyckligt, mot våra kunder, och att vi vill komma igång så fort som möjligt med utdelningen. Men vi måste först och främst tänka på säkerheten för våra anställda efter det allvarliga hotet, säger Erik Fogelström som menar att allmänheten i stor utsträckning visat förståelse för den turbulenta situationen.

Den juridiskt starkare formen av stopp, skyddsstopp, har nyligen blivit upphävt, berättar Torbjörn Johansson som är Postfackets förhandlingsansvarige i Huddinge. För närvarande råder utdelningsstopp. Bollen ligger nu hos arbetsköparen, Posten, för att garantera säkerheten.

– Det som har hänt är att flera brevbärare, inte bara en, blivit utsatta och känner sig otrygga. Man ska komma ihåg att när polisen och brandkåren blir utsatt för sådant här är de ändå ett gäng. Att vara brevbärare är ett ensamarbete och det måste man ta hänsyn till. Om personerna upplever otrygghet måste det få styra.

Som en kortsiktig lösning vill Torbjörn Johansson se att brevbärarna ska få möjlighet att arbeta i grupp – två på rundorna och en som vaktar fordonet.

– De här personerna har kastat vattenballonger från hög höjd, det är ju direkt livsfarligt. Polisen vet tydligen vilka de här. Men vad som krävs är ett helhetsperspektiv, en kombination av åtgärder. Det måste ske diskussioner i skolan, bland de boende och i bostadsrättsföreningarna. Om vi skulle få överfallslarm kopplat direkt till polisen och det skulle hända någonting, skulle ändå tiden innan de hinner anlända kännas som en evighet, säger Torbjörn Johansson.

Rekommenderade artiklar

Seko marscherar mot MTR

I måndags tågade ett hundratal Sekomedlemmar från tunnelbaneklubben till MTR:s huvudkontor vid Rålambshov. De protesterade mot företagets jakt på vinst, en jakt som går ut både över anställda och resenärer.

© 2018 Stockholms Fria