Snaskig litteratur av tveksamt värde
Med den uppmärksamhet som Maria Sveland rönte med sin Bitterfitta är förväntningarna förstås höga på bok nummer två; att ha en succédebut i bagaget är både tacksamt och betungande. Bitterfittan var inte någon roman i traditionell mening, snarare ett självbiografiskt dokument som stilmässigt led av viss upprepning men var trovärdig i sin dokumentära rättframhet. Många kände igen sig, inte just jag, risken finns att Maria Sveland skulle väsa autist åt mig om vi träffades, men vi har samma uppfattning om sakernas tillstånd och jag imponerades av hennes okuvliga feminism och blev deprimerad av hennes erfarenheter.