"Innan jag kom hit var mitt liv i kaos. Här fick jag hjälp att sortera mina tankar", säger Muntah Ibrahim, patient på Röda korsets center för torterade flyktingar.

"Röda korsets tortyrcenter har räddat mitt liv”

Publicerad:

Var tredje nyanländ från Syrien kan ha utsatts för tortyr. Men rätt vård är en bristvara. I veckan protesterade patienter och vårdgivare.

Inrikes

– Våra problem återvänder till oss som en explosion. Jag levde i kaos innan jag kom hit. Jag skickades runt bland olika psykiatriker men ingen gav mig stödet jag fick här. Mitt liv är beviset på att det här centret behövs, säger Muntah Ibrahim, tidigare patient på Röda korsets center för torterade flyktingar (RKC).

I lokalerna på Medborgarplatsen samlades i onsdags hon och ytterligare ett femtiotal andra för att mobilisera mot att landstinget slutar finansiera verksamheten, som varit igång i 30 års tid. Obegripligt, enligt Brita Sydhoff, tidigare generalsekreterare för organisationen Internationella rehabiliteringsrådet för tortyroffer:

– Jag vet vilket renommé de har i andra länder. Det kommer bli en genklang internationellt som en total skandal. Något måste vara fel i grunden här, säger hon.

Landstinget valde att i upphandlingen av “transkulturell psykiatrisk specialistvård” att inte specificera just vård för tortyrskadade, utan riktar sig till andra patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Något som upprör Thomas Lindgren, verksamhetschef för Röda korsets center för torterade flyktingar och specialist i psykoterapi:

– Det här är ett fritt fall för tortyrskadevården. Torterade och krigsskadade är en speciell grupp som kräver speciell vård. Det är den dyraste och krångligaste vården. I och med att man inte har ställt krav på just den vård som vår grupp behöver förpliktigas inte heller vårdutföraren att utföra den.

Du tror inte att vårdgivarna som vann upphandlingen kommer se till att gruppen får rätt vård?

– Det är jag säker på att de inte kommer att få. Och det kommer att kosta mer än vi har råd med, både i antal bortkastade liv och i form av ineffektiv felanvändning av vårdresurser.

Upphandlingens vinnare är Praktikertjänst psykiatri och Capio psykiatri, två företag som inte tidigare har erbjudit vård till tortyroffer. Ett stort problem, enligt Thomas Lindgren:

– För personer som varit med om långvarig tortyr kan man inte bara erbjuda en diagnos och direkt på detta en PTSD-behandling isolerat. Det behövs ett helhetsgrepp. Det handlar om att bygga upp ett förtroende och hitta en psykosocial situation som är hanterbar.

Behandlingen på RKC utförs av psykologer, psykoterapeuter, psykiatriker, en sjuksköterska och en socionom. Konst och musik används i olika terapiformer, och mottagningen erbjuder även sociala insatser, som att hjälpa till med orientering i arbetslivet.

– Man behöver ofta kombinera flera olika behandlingsstrategier. Utöver samtal till exempel expressiv konstterapi eller rörelsebaserad gruppbehandling. Vi har en arsenal olika sätt, säger Thomas Lindgren.

Den 1 juli måste mottagningen stänga, om inte upphandlingen görs om. RKC och Kris- och traumacentrum, som också erbjuder specialistvård för personer med tortyrskador och inte heller fick vidare finansiering, har begärt en överprövning.

Landstingets organisation kring upphandlingen har saknat den sakkunskap som krävs för att beställa specialistvård av detta slag, enligt Thomas Lindgren:

– Nu behöver vi en massiv opinionsbildning för att tvinga fram en förnuftig hantering av frågan. Att sluta erbjuda vård krockar med lagstiftning, riktlinjer och internationella åtaganden.

Skälet till att Röda korsets center för tortyrskadade flyktingar förlorade upphandlingen var att Capio och Praktikertjänst hade bättre planer för att utveckla vården i framtiden, säger Jessica Ericsson (L), landstingets ordförande i beredningen för folkhälsa och psykiatri:

– Röda korset och Kris- och traumacentrum levde upp till grundkraven, men de som lyckades beskriva hur de vill utveckla uppdraget vann avtalet. Upphandlingen sträcker sig nästan tio år framåt. Även erfarna vårdgivare måste beskriva hur de vill arbeta för att bli bättre.

Bättre tillgänglighet ­– dagens två mottagningar ligger båda på Södermalm –, användandet av digital teknik och försäkran om att nya behandlingsmetoder fungerar nämner Jessica Ericsson som några av de vinnande vårdgivarnas planer.

Men varken Praktikertjänst eller Capio har arbetat specifikt med gruppen tortyrskadade?

– Inte vad jag känner till. Traumavård har de jobbat med. Upphandlingen är breddad så att den ska omfatta fler grupper, till exempel kvinnor utsatta för övergrepp eller de som förlorat ett barn. Det är extrema trauman, oavsett vad som har orsakat det, säger Ericsson.

Tortyrskadade kräver mer komplex behandling än vanlig terapi mot posttraumatiska stressyndrom, enligt RKC. Ändå kommer landstinget inte att erbjuda den gruppen särskild vård?

– Jag kan inte uttala mig exakt om vilka behandlingar Praktikertjänst och Capio kommer att erbjuda för att leva upp till alla krav som ställs. Jag vet inte skillnaden på olika vårdmetoder.

Det råder brist på vård för torterade samtidigt som behovet har ökat. Hur löser ni det?

– Det är absolut brist på den här typen av vård. Den volym som nu är beställd ska vara uppräknad både utifrån att det kommit många fler till Sverige som bär på svåra trauman och också att vi ser att antalet besök hos Kris- och trauma och Röda Korset inte har motsvarat behoven. På grund av osäkerheten har vi lagt till att vi ska kunna utöka uppdragen med tio procent per år.

Om landstingets upphandling "Transkulturell psykiatrisk specialistvård" ska överprövas eller inte har Förvaltningsrätten ännu inte beslutat.

Fakta: 

Vård för torterade räcker till en av fyra drabbade

• Bland nyanlända från Syrien har drygt 30 procent uppgivit att de blivit utsatta för tortyr, i en studie från Röda korsets högskola 2016. Hos samma grupp har var tredje en högst påtaglig depressions- eller ångestproblematik, samtidigt som 30 procent uppger symtom som stämmer överens med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

• Minst 12 000 vuxna som sökte asyl eller beviljades uppehållstillstånd 2015 lider sannolikt av PTSD. Antalet behandlingsplatser på traumamottagningar var samma år 3 240, enligt en kartläggning från Ekot.

• FN:s Tortyrkonvention innefattar rätten till rehabilitering. Sverige har åtagit sig att fullt ut genomföra konventionens innehåll.

Källa: Nyanlända och asylsökande i Sverige (Röda korsets högskola 2016), sverigesradio.se, UNHCR

Stockholms Fria