Nytt register organiserar arbetare utan papper

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Låga löner, osäkra anställningar och dåliga arbetsförhållanden är de papperslösas vardag. Men nu har en gammal syndikalistisk kampmetod har tagits i bruk för att organisera dem som saknar uppehållstillstånd.

Inrikes

Ruben Tastas-Duque, från Västerorts LS, berättar hur svårt de papperslösa i dag har det på sina arbetsplatser. Ofta tjänar de mindre än 60 kronor per timme och många tjänar så lite som 20 kronor i timmen. De brukar heller inte få ut någon lön förrän efter två månader, och då accepterar de ofta en lägre lön för att få ut några pengar alls.
– Om de klagar på sina arbetsförhållanden, brukar arbetsköparen hota med att ange dem till polisen. De papperslösa riskerar också att avskedas när som helst, utan någon förvarning.

Eftersom de papperslösa varken kunnat organisera sig fackligt eller skyddats av arbetsrättslagstiftning har arbetsköparna kunnat behandla dem godtyckligt. Men nu tas en gammal syndikalistisk kampmetod i bruk för att komma åt de arbetsköpare som utnyttjar deras utsatta position.
I söndags spikades principförklaringen för det nya registret för papperslösa på ABF i Stockholm, av cirka 250 medlemmar i registret och olika LS, lokala samorganisationer knutna till fackföreningen SAC syndikalisterna.
Konkret innebär registret att man har fastställt en lägsta lön för ett visst sorts arbete. Till exempel har man fastställt att lönen ska vara minst 80 kronor i timmen – 100 kronor vid obekväm arbetstid – netto för restauranganställda. Underskrids den, utsätts arbetsköparen för blockad. Om polisen tillkallas, får arbetsköparen betala 10 000 kronor i skadestånd.

Är det inte svårt att få ut skadeståndet? Ni kan ju knappast gå till kronofogden när det handlar om papperslösa?
– Vi har bättre metoder än kronofogden. Vi fortsätter bara blockaden och står kvar till dess arbetsköparen har betalat, säger Ruben Tastas-Duque.

Registret för papperslösa ska även fungera som en arbetsförmedling. Det är tänkt att arbetsköpare ska kunna vända sig till registret vid nyanställningar. Och då bestäms lönen i ett muntligt avtal mellan ett LS och den aktuelle arbetsköparen. Om arbetsköparen vill ha jobbet gjort måste den acceptera LS villkor. Och hålls avtalet inte blir det blockad.
– Den här kampformen är egentligen inget nytt. Den användes flitigt mellan 1920 och 1950 av SAC. Sedan försvann den på 1960-talet när folk började få det bättre. Men nu har vi dammat av den för att samhällsklimatet har hårdnat, säger Ruben Tastas-Duque.

Registret väntas växa snabbt. Än så länge omfattar det 1 000 personer, de flesta med latinamerikanskt ursprung. Men det finns också många arabisktalande medlemmar. I dag är de flesta som är medlemmar papperslösa, men alla med dåliga arbetsförhållanden kan ansluta sig, utom arbetsköpare.

Hur når ni ut till nya medlemmar?
– Det sker mest genom att folk hör talas om det. Nya medlemmar värvas också lätt när vi lyckats tillvarata en arbetssäljares intressen på en arbetsplats.

De stora fackliga organisationerna har hittills nekat att organisera papperslösa. Ulla Johansson, presschef på LO, förklarar varför:
– Nej, vi kan inte organisera dem som saknar arbets- och uppehållstillstånd. Då skulle de bli offentliga i olika register när de ansluts till kollektivavtal.
Hon berättar att det visserligen förekommer diskussioner inom LO om att ansluta papperslösa. Men hon säger samtidigt att det knappast kommer att bli möjligt inom en överskådlig tid.
Men kanske kan de stora fackens ovilja faktiskt vara till nytta för de papperslösa. Det tror i alla fall Ruben Tastas-Duque.
– Till skillnad mot en traditionell facklig anslutning med kollektivavtal, råder det heller ingen fredsplikt för registret, säger han. Det är fritt fram att strejka och att ändra avtalet med arbetsköparna när som helst. Men de stora fackförbunden sitter i knäna på arbetsköparna.

Stockholms Fria