Kolonialismen – en överlevare i det nya Europa

Publicerad:   •  Uppdaterad:

På Index i Stockholm rotar Runo Lagomarsino bland kolonialismens tecken och tänkesätt. Han har också tapetserat om galleriet och väggarna är nu starkt rosa. Tapeterna är ett av verken, men mönstret är format av den spanske conquistadoren Pizarro, som på 1500-talet erövrade Inkariket.

Kultur

Till Pizarros illdåd hör att han dödade Inkas härskare Atahualpa när denne kastade en bibel på golvet. Vad skulle han med den? Inkafolket hade inget skriftspråk, men att avvisa spanskan var att förklara krig. Att inte heller Pizarro kunde läsa kan tyckas bisarrt, men hade inte med saken att göra.

Pizarro signerade sina brev med det trassliga trådliknande tecken som nu blivit tapetmönster. Ser man efter består det av två tecken, det ena hopsjunket som en gammal man och lite darrigt skrivet. Det förklarar utställningens namn: Even heroes grow old. Man kan konstatera att det finns andra versioner av Atahualpas död, som att Pizarro tog honom som gisslan och sedan lät strypa honom, trots att folket betalat vad begärts, två rum fyllda av silver och ett av guld.

Kolonialismen överlever. Det är väl känt att metermåttet förvarats i Paris. Där finns måttet dessutom som utsmyckning i marmor i en pampig husfasad. I utställningen kan man begrunda Runo Lagomarsinos foto av denna METER i tung typografi. Detta mått förlägger sanningen till Europa och den som äger sanningen har rätt att erövra länder och rikedomar bortom haven. Metern sträckte sig över jorden (den fastställdes först som en andel av sträckan mellan Nordpolen och ekvatorn genom Paris).

I ett tredje verk växlar 27 diabilder på den rosa tapeten. De kommer från Parque Ibirapuera i São Paulo och motivet är skador och sprickor som Runo Lagomarsino hittat i parkens stenlagda gångar och som påminner om Latinamerikas kartbild. Vi ser hur kontinenten trycks ihop, dras ut, blir tjockt och suddig, smalt och krucifixlikt… Erövrare vill forma kontinenter efter sin smak.

På väggen hänger en klunga provringar för rätt ringstorlek i ett rött sammetssnöre. Guld är vackert, åtråvärt och ger status – men varifrån kommer guldet i ringen du bär och i alla de föremål som finns i katolska kyrkor, hur har det framställts, vem tjänar pengarna? Guld är ett säkert kolonialt kort. Det passar i många viktiga sammanhang.

Vem är då Runo Lagomarsino? I sitt självporträtt har han lagt en servett märkt med Hispano, ett restaurangnamn, men också ordet för ättlingar till spanjorer och mexikaner i områden USA erövrat. På servetten står en förpackning märkt Euroville, ett namn på ett bageri, men också ett namn så gott som något på den mentala EU-huvudstad som förvaltar den europeiska kolonialismen – i ny förpackning.

På Runo Lagomarsinos hemsida står att han bor och arbetar i Malmö. Enligt Index infoblad bor han och arbetar i São Paulo. Det säger något om hans bakgrund, men har väl i övrigt ingen större betydelse.

Fakta: 

Konst

Runo Lagomarsino: Even heroes grow old VAR: Galleri index NÄR: T o m 25 mars

Stockholms Fria