CIA-agenten som konstkurator

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Kan man lita på Europa? Frågan ställdes av den amerikanska regeringen efter andra världskriget. Svaret blev nej. Det kommunistiska Sovjet och radikala socialistpartier innebar ett alltför stort hot mot den amerikanska definitionen av ett liberalt samhälle.

Kultur
Konst

Underrättelsetjänsten CIA fick order om att knyta kontakter med ledande intellektuella i Europa. I hemlighet, förstås. CIA-agenten Michael Josselson blev ordförande en organisationen Congress of cultural freedom, som bildades i Västberlin 1950.

Han är mannen i bakgrunden i Lene Bergs film med samma namn på Konsthall C i Hökar¿ängen. Verket består dels av en privat semesterfilm från 1958, dels av en intervju med Michael Josselsons änka Diana 2006.

Medan semesterbilderna från Grekland rullar analyserar Lene Berg intrig och karaktärer som i ett drama, men det som dröjer sig kvar i mig likt en sur bottensats är de intellektuellas kollaps. De lät sig bjudas på hotell, kongresser, utställningar, festivaler. Den charmige Michael Josselson stod för notan. Ingen frågade.

När allt avslöjades 1967 tog Michael Josselson på sig skulden. Den intellektuella eliten smet ut bakvägen.

För övrigt kritiserade dessa personer aldrig USA:s krig i Vietnam, anmärker Lene Berg.

Till denna tragedi kan läggas den engelska tidskriften Encounter, som gav frikostiga honorar för bidrag från Europas intellektuella.

Även de pengarna kom från CIA och Lene Berg har i ett nytryck med kommentarer av ett nummer från 1953 lagt till citat från olika källor och egna kommentarer. Bland annat framgår att Henry Kissinger prisade Congress of cultural freedoms insats som en av de mest ärofyllda i amerikansk historia.

Samtidigt i Paris, Pablo Picasso tillhör kommunistpartiet. När Josef Stalin avlider 1953 vill tidskriften Les lettres françaises ha ett porträtt av Stalin och redaktören ber Picasso, som efter stor tvekan (hur sjutton såg Stalin ut?) tecknar ett porträtt som publiceras. Det väcker anstöt hos alla. Picassos Stalin såg mest ut som en yrvaken skiftarbetare med vild mustasch.

Denna historia är det bärande inslaget i ett annat verk i utställningen av Lene Berg, där hon med energi och humor skildrar dessa båda ikoner.

Att kulturpolitiken berör samhällets rotsystem blir uppennbart i Lene Bergs analyser. Den kan se oskyldig ut, men gömmer spår av CIA och numera av nyliberalismen. Konsthall C fortsätter på temat i höst. Det tackar vi för redan nu!

Fakta: 

<h2>KONST<br>The man in the background<br>Av: Lene Berg<br>Var: Konstall C<br>När: Till 16/9 (stängt 2/7–14/8)</h2>

Stockholms Fria