Rojin Pertow

Krönika


Krönika

Fria Tidningen

Filterbubblornas år

Det är lätt att tänka sig att 2016 varit ett särdeles vedervärdigt år när man ser sig omkring i sina digitala omgivningar. Idel tårar över alla hjältar som gått vidare till den andra sidan existensen, skräck och fasa över det utrikespolitiska tillståndet i krigens bultande hjärta och den civiliserade västvärldens aorta. Det är beklagligt att någonting så ostoppbart som ett år kunnat ta med sig sådan svår olycka över mänskligheten. Inte sedan det gamla testamentets plågor har en högre makt bringat så mycket ohygglighet över jordens mörka rund.

Eller? Årets trendord blev utan tvekan ”filterbubbla”. Ett namn på vad som händer när allt vi får se på våra sociala medier är sådant som orakel till programmerare och digitala utvecklare vet att vi redan gillar. Ju mer vi visar uppskattning för någonting på Facebook, Twitter och Instagram, desto mer av samma vara kommer vi att presenteras för. Internets fantastiska mängd information reducerad till ett bekräftande av vår egen världsbild. Enkelt, genialt och diaboliskt. Vi blir sällan utmanade, verkligheten börjar sakteligen korrelera mer exakt med vår bild av den och alla våra kontakter verkar tycka precis som vi.

Med andra ord, om tillräckligt många i din digitala närhet också tycker att 2016 varit ett utmärkande dåligt år, kommer det se ut som att det faktiskt var det rent objektivt. Om man skulle plocka isär året i mindre delar för att förklara vad det är som varit så illa med det kan vi börja med våldsamheterna i Syriens Aleppo. En gång sprudlande av liv, nu en spökstad i ruiner. Vi går vidare. Det amerikanska presidentvalet såg till att en dokusåpakändis kommer att styra landet i fyra förfärliga år framöver. En rad musikaliska legender gick ur tiden utan att ens säga adjö. Inrikespolitiken har bjudit på en ovanlig hybris från Försäkringskassan som nu bestämt att de kan förfoga över hur länge människor är för sjuka för att arbeta.

I all denna misär är det lätt att glömma att 2015 stod för den största ökningen av antalet flyktingar i världen någonsin enligt UNHCR. Minns Alan Kurdis drunknade barnkropp på den turkiska stranden. Sommaren 2014 föll bomberna över Gaza, nyhetsmedierna rapporterade från den härjade kusten dygnet runt. Robin Williams tog sitt liv ungefär kring samma tid som Gaza skulle jämnas med marken. Sverigedemokraterna skördade stora valframgångar. Då var dock filterbubblorna inte lika ogenomträngliga, det var få som skanderade att 2014 och 2015 var de värsta åren i mannaminne.

Det var de nämligen inte, precis som 2016 inte heller varit så ovanligt eländigt. Både 2014 och 2015 såg massiva folkliga protester mot orättvisorna. Människor gick ihop i antirasistiska demonstrationer och gav av sin tid till människor i nöd. Minns Refugees Welcome, minns att vi efter åtta års alliansvälde fick en rödgrön regering. Precis som jag hoppas att när vi ser tillbaka på 2016 kommer vi spräcka filterbubblan och minnas att vi organiserade oss, vi skapade opinion, vi gav oss inte. Även när någonting som ska vara så absolut neutralt som tidens gång tycks motarbeta oss har vi människor ändå gjort som vi gör mest. Vi har krigat, hoppats, härjat och älskat.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria