Fördjupning


Anders Erkéus
Stockholms Fria

Att rädda konstitutionen

Det börjar stå alltmer klart att EU-ledarna har för avsikt att söka fortsätta på den väg som den nedröstade EU-konstitutionen innehöll.

På jakt efter regeringens eventuella visioner angående EU har vi tipsats om ett nyligen presenterat förslag för att rädda konstitutionen framtaget av Andrew Duff, som är talesman i konstitutionella frågor från den liberala gruppen (ALDE) i EU-parlamentet. Hans dokument kan studeras i sin helhet via en länk på
www.eu-kritik.se/lankar.html
Hans utgångspunkt är att ett nytt fördrag ska börja tas fram efter EU-toppmötet i december 2007, för att det ska vara klart till EU-parlamentsvalet 2009
Alternativ som att ge upp konstitutionsprojektet, som enligt honom bara önskas av en nationalistisk minoritet eller börja om med att skapa en ny text i en annan riktning anser han vara omöjligt i praktiken. Han tror inte heller på taktiken att lägga till några protokoll och icke bindande deklarationer och pröva nya folkomröstningar i Frankrike och Holland, en taktik som lyckades när Danmark och Irland tidigare folkomröstat nej till fördragsändringar.
Han vill istället se en begränsad omskrivning av konstitutionsförslaget på detta vis:
Den hårda kärnan i det ursprungliga fördraget ska behållas, det vill säga de konstitutionella bestämmelserna, som inte har visat sej särskilt kontroversiella under ratifikationsprocessen. Den grundläggande idépolitiken och beslutsformerna vill han alltså ha kvar oförändrade från konstitutionsförslaget. Den nyinförda delen om mänskliga rättigheter vill han flytta nedåt i dokumentet. Det stora sakfrågekapitlet (del III) anser han ska förhandlas om, vilket han menar ändå behövs på grund av det blev ofullständigt bearbetat. I förhållande till konstitutionsförslaget vill han ytterligare förbättra möjligheterna att koncentrera EU-makten utan nationella parlamentsbeslut. Han talar om att stärka hierarkin i konstitutionen.
När det gäller sakpolitiken vill han stärka kontrollen över medlemsländernas ekonomi. Han vill uppgradera miljöpolitiken med större klimathänsyn, vilket skulle locka yngre människor, och modernisera jordbrukspolitiken. Han vill också skriva fram de sociala frågorna och utvidgningspolitiken, liksom det finansiella systemet. Energipolitiken ska utvecklas, inkluderande att Euratomfördraget om utveckling av kärnkraften bakas in konstitutionens huvudtext.
Han vill att konstitutionens införda utträdesparagraf ska kompletteras med en form av associativt medlemskap, som ska kunna användas bland annat av eventuella utträdande stater, som misslyckats med att ratificera konstitutionen.
Han menar också att en del populära inslag i konstitutionsförslaget kan införas direkt idag ändå, som ökad öppenhet i ministerrådet, och ökad information till de nationella parlamenten. Han vill därtill att man ska utnyttja den redan nu existerande möjligheten att införa kvalificerad majoritet på rätts- och polissamarbetsområdet, för att effektivisera dessa områden.
Han vill att sakfrågedelen (del III) ska göras lättare att ändra. Det ska kunna ske utan att ändringarna behöver godkännas av alla nationella parlament
Duff vill inte ha folkomröstningar om sitt förslag. Han föreslår i stället att en slags all-europeisk konsulterande, icke bindande omröstning om förslaget ska ske i samband med EU-parlamentsvalet 2009. Därtill ska fördraget inte behandlas av ett nytt framtidskonvent, utan han vill i stället se ett utökat samarbete mellan EU-parlamentet och regeringarna i processen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Folkomröstningskampanjerna - ett ojämnt lopp

Efter anslutningsomröstningarna i de tio nya EU-länderna gjorde Team, The European Alliance of EU-critical Movements, en enkät för att analysera hur pass rättvisa omröstningarna hade varit. Man uppställde ett antal kriterier och undersökte dessa för alla de nya länderna. Här är sammanfattningarna för några av kriterierna. Arbetet gjordes av Henrik Dahlsson, dåvarande generalsekreterare för Team och Kevin Ellul-Bonici, anställd av EU-kritiska IND/DEM gruppen i EU-parlamentet.

Kritik från det nya EU

Förra veckan redovisades i Stockholms Fria några av de krav som ställdes på Tjeckiens stålindustri i och med EU-inträdet. Tjeckien är ju ett av de tio öst- och centraleuropeiska länder som samtidigt blev EU-medlemmar den 1 maj 2004, efter ja-segrar i folkomröstningar i länderna.

Konstitutionens väg

Under de senaste åren har ledande EU-kretsar sökt ta ett avgörande steg för att befästa sitt projekt med att införa en konstitution. Det har hittills inte gått så bra, oväntat motstånd infann sej, och den europeiska framtiden ligger nu öppnare än på länge. Här är historien om konstitutionens väg fram till i dag.

Så funkar EU-Sverige

Vi lever i EU-Sverige. En politisk enhet, som styrs åtminstone lika mycket från den Europeiska unionens beslutande organ som från de inhemska. Det är svårt att sätta siffror på sådant, men ett mått kan vara det faktum att en klar majoritet av våra riksdagsbeslut numera handlar om att verkställa direktiv från EU. De stora medierna talar ofta slarvigt i termer av att 'EU-parlamentet beslutar något' och liknande när man rapporterar EU-nyheter. Antingen har man då gett upp att beskriva hur det egentligen går till, eller så vill man framställa EU i en mer demokratisk dager. Vi inleder därför vår serie Ett annat Europa med ett försök att berätta hur styrelseskicket egentligen ser ut.

© 2024 Stockholms Fria