I de 18 stadsdelar som finns i Stockholms stad finns 476 kommunala förskolor. På dem finns ett aktivt jämställdhetsarbete endast på 8 förskolor, enligt vad SFT erfar efter att ha talat med alla stadsdelsnämnder, flera enhetschefer och enskilda förskolor. Alla de aktiva förskolorna är inspirerade av Björntomten och Tittmyran i Gävle, många har läst deras material, varit på studiebesök och lyssnat på föreläsningar av och om dem.

Nils Johansson, utvecklingssekreterare för förskolan på Östermalm, berättar att en avdelning på en förskola började med genusarbete efter ett sådant seminarium.

- Björntomten och Tittmyran kom och föreläste för oss i stadsdelen, och efter det införde en avdelning på Engelbrekts förskola en del idéer från dem.

Det var tre år sedan. Anna von Eckerman, förskolelärare på Engelbrekts förskola, berättar att man liksom i Gävleprojektet tog bort alla pojk- och flickinriktade leksaker.

- Nu har vi har lego, klossar, tågbanor och mycket pyssel.

I början satte man också pojkar och flickor vid olika bord, och personalen tycker att det fungerade bra.

- Det skapade en väldigt god stämning och efter ett tag började pojkarna, som annars är väldigt tysta vid måltider, att prata. Just nu fungerar det inte att dela upp barnen vid borden, på grund av antal bord och barn, men vi kanske börjar med det igen.

Hon berättar också att de försöker bemöta barnen som individer.

- Vi försöker att inte säga gullegull till flickorna och vad tuff du är till pojkarna. Pojkarna får också lära sig att prata, att be om saker i stället för att grymta.

Nils Johansson säger att genus-frågor är uppe till diskussion i de pedagogiska nätverken på Östermalm och att det är 60-70 pedagoger som deltar. Det pågår även en viss dokumentation av barngrupper för att synliggöra genusfrågor.

- En fråga som man arbetar med är hur man kan göra för att få syn på vad som verkligen sker i olika situationer.

Stadsdelsnämnden i Älvsjö lämnade in en ansökan om pengar från Delegationen för jämställdhet i förskolan, vilken vi skrev om i förra numret av SFT.

- Vi bjöd in representanter för förskolorna i Gävle, som fick prata inför personal från intresserade förskolor. Sedan bjöd vi in till en intern sittning för dem som var intresserade att jobba enligt Gävle-modellen, säger Lars Stensborg, verksamhetsområdeschef för barnomsorgen i Älvsjö stadsdel.

Fyra förskolor i Älvsjö ville vara med och söka pengar för att arbeta långsiktigt med ett jämställdhetsprojekt.

- Det är roligt att så många förskolor ändå nappade på idén, med tanke på hur tufft personalen har det i dag.

Finns det något jämställdhetsarbete på någon förskola i Älvsjö i dag?

- Nej, det finns inget projektarbete nu, men personalen är medveten. Vi har ju ett uppdrag från politikerna i Stockholms stad och i Älvsjö att arbeta för jämställdhet.

I Rinkeby vill Eva Törnsten, biträdande chef för Gamlebyplans förskole-enhet, börja med genusarbete på de förskolor hon arbetar med.

- Det är ett arbete som vi har börjat sätta igång. Vi vill försöka förankra frågorna hos personalen och föräldrarna, men det är inte så lätt. Föräldrarna kommer från många olika länder och vi har personal med olika nationaliteter. Arbetet är på diskussionsstadiet och hon nämner Ingemar Gens som en av dem de har inspirerats av.

En annan förskola, förutom Engelbrekts, som har inspirerats av Gävlemodellen och som arbetar aktivt med genusfrågor är Nicolaigården i Gamla Stan. Lotta Rajalin, enhetschef, berättar att de påbörjade arbetet att förankra jämställdhetsidéerna hos personalen för flera år sedan.

- Många missuppfattar och tror att det handlar om 'ren feminism', vilket för många innebär någonting negativt, som att flickor ska bli som pojkar. Men det handlar inte alls om det. Vi vill låta barnen utvecklas som individer utan att de ska begränsas av könsroller.

På förskolan arbetar 15 kvinnor och 7 män och Lotta Rajalin berättar att de strävar efter ett könsneutralt arbetssätt. Hon säger att alla i personalen nu är överens om att genusarbete är en viktig fråga.

- Vi arbetar mycket med oss själva, eftersom vi är deras förebilder.

I ett mejl beskriver hon deras arbete och målsättning: 'Jämställdhet i förskolan handlar om att skapa utrymme för varje barn att växa och utveckla sina talanger bortom diskriminerande och hämmande könsmyter. Förskolans betydelse och ansvar för detta kan inte underskattas. För att klara uppdraget på ett bra sätt behöver lärarna ta till sig den kunskap som modern genusforskning tillhandahåller.'

Som vi skrev i förra numret av SFT fick ingen av de förskolor i Stockholm som sökt bidrag från Delegationen för jämställdhet i förskolan några pengar.