Fördjupning


Anders Erkéus
Stockholms Fria

Kritik från det nya EU

Förra veckan redovisades i Stockholms Fria några av de krav som ställdes på Tjeckiens stålindustri i och med EU-inträdet. Tjeckien är ju ett av de tio öst- och centraleuropeiska länder som samtidigt blev EU-medlemmar den 1 maj 2004, efter ja-segrar i folkomröstningar i länderna.

Mycket lite förmedlades då till de gamla EU-länderna om hur dessa omröstningar gick till. I synnerhet förblev den existerande EU-kritiken i länderna okänd. En av de alternativa konferenserna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 (European Futures Congress) hade den östeuropeiska EU-kritiken som tema, men som bekant stängde Göteborgspolisen det centrala konferenscentret på Hvitfeldtska gymnasiet, varvid de östeuropeiska kritiska vittnesmålen från akademiker, folkrörelser och politiker även då förblev ohörda i Västeuropa. Vi låter nu några sådana röster komma till tals, från Lettland och Slovenien. Därtill redovisar vi delar av en undersökning om anslutningsomröstningarna som gjordes av Team, The European Alliance of EU-critical Movements, som presenterades i en tidigare artikel i serien.

Normunds Grostins var före EU-inträdet ledare för Movement for Independence (Kustiba par Neatkaribu) i Lettland. 1998 grundade han partiet EU-skeptikerna (Eiroskeptiki), som nu är representerade i Rigas fullmäktige. Partiet är medgrundare av det europeiska EU-kritiska nationsövergripande partiet EU-Democrats. Normunds är också ordförande i tankesmedjan Framtidsinstitutet, som behandlar politisk och ekonomisk strategi.
Gorazd Drevensek var i slutet på 80-talet aktiv i motståndet mot den kommunistiska regimen i Jugoslavien, och verkade även för Sloveniens rätt till ökat självbestämmande. Sedan 90-talet har han medverkat i EU-kritiska organisationer och sammanhang. Han har kandiderat i parlamentsvalet sedan 1990 för olika grupperingar. 2002 kandiderade han i det slovenska presidentvalet och fick cirka tio procent av rösterna. De senaste åren har han varit med att grunda slovenska Junilistan efter skandinavisk förebild, som är EU-kritisk med inriktning på bättre socialpolitik och hälsovårdssystem. I juli 2006 bildades EU-Democrats Slovenia, EUDS, med anknytning till EU-Democrats, detta för att få större möjlighet till inflytande både lokalt och på EU-nivå. Gorazd är nu ordförande för detta parti.
Dora Debeljak har en akademisk examen i internationella relationer vid universitetet i Ljubjana. Hon var styrelseledamot i slovenska Junilistan och arbetar nu med EUDS som organisatör och översättare. Med fyra främmande språk på sin lyra ska hon utbilda sig till simultantolk.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Folkomröstningskampanjerna - ett ojämnt lopp

Efter anslutningsomröstningarna i de tio nya EU-länderna gjorde Team, The European Alliance of EU-critical Movements, en enkät för att analysera hur pass rättvisa omröstningarna hade varit. Man uppställde ett antal kriterier och undersökte dessa för alla de nya länderna. Här är sammanfattningarna för några av kriterierna. Arbetet gjordes av Henrik Dahlsson, dåvarande generalsekreterare för Team och Kevin Ellul-Bonici, anställd av EU-kritiska IND/DEM gruppen i EU-parlamentet.

Att rädda konstitutionen

Det börjar stå alltmer klart att EU-ledarna har för avsikt att söka fortsätta på den väg som den nedröstade EU-konstitutionen innehöll.

Konstitutionens väg

Under de senaste åren har ledande EU-kretsar sökt ta ett avgörande steg för att befästa sitt projekt med att införa en konstitution. Det har hittills inte gått så bra, oväntat motstånd infann sej, och den europeiska framtiden ligger nu öppnare än på länge. Här är historien om konstitutionens väg fram till i dag.

Så funkar EU-Sverige

Vi lever i EU-Sverige. En politisk enhet, som styrs åtminstone lika mycket från den Europeiska unionens beslutande organ som från de inhemska. Det är svårt att sätta siffror på sådant, men ett mått kan vara det faktum att en klar majoritet av våra riksdagsbeslut numera handlar om att verkställa direktiv från EU. De stora medierna talar ofta slarvigt i termer av att 'EU-parlamentet beslutar något' och liknande när man rapporterar EU-nyheter. Antingen har man då gett upp att beskriva hur det egentligen går till, eller så vill man framställa EU i en mer demokratisk dager. Vi inleder därför vår serie Ett annat Europa med ett försök att berätta hur styrelseskicket egentligen ser ut.

© 2024 Stockholms Fria