Stockholms Fria

Pesonen och Pragkonferensen

Publicerad: tisdag 27 februari 2007, 0:00 • Uppdaterad: måndag 9 september 2013, 13:14

Antti Pesonen är ordförande för finska EU-kritiska Självständighetspartiet och styrelsemedlem i TEAM (The European Alliance of EU-critical Movements). Han är därtill företagare och ekologisk jordbrukare. Som sina hobbies anger han läsning och tänkande. I dagens artikel, "En bromskloss för global utveckling", har han satt in den europeiska frågan i ett globalt perspektiv och resonerar kring problemen och möjligheterna.

Vi presenterar också i "En idé vid vägs ände" ett antal utdrag från olika talare, vilka medverkade på en EU-kritisk konferens i Prag i november 2006. Tillsammans representerar dagens texter ett antal olika perspektiv, som alla kommer fram till att det nuvarande EU inte är en lösning på framtidens problem.

Anders Erkéus

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kritik från det nya EU

Förra veckan redovisades i Stockholms Fria några av de krav som ställdes på Tjeckiens stålindustri i och med EU-inträdet. Tjeckien är ju ett av de tio öst- och centraleuropeiska länder som samtidigt blev EU-medlemmar den 1 maj 2004, efter ja-segrar i folkomröstningar i länderna.

Folkomröstningskampanjerna - ett ojämnt lopp

Efter anslutningsomröstningarna i de tio nya EU-länderna gjorde Team, The European Alliance of EU-critical Movements, en enkät för att analysera hur pass rättvisa omröstningarna hade varit. Man uppställde ett antal kriterier och undersökte dessa för alla de nya länderna. Här är sammanfattningarna för några av kriterierna. Arbetet gjordes av Henrik Dahlsson, dåvarande generalsekreterare för Team och Kevin Ellul-Bonici, anställd av EU-kritiska IND/DEM gruppen i EU-parlamentet.

Att rädda konstitutionen

Det börjar stå alltmer klart att EU-ledarna har för avsikt att söka fortsätta på den väg som den nedröstade EU-konstitutionen innehöll.

Konstitutionens väg

Under de senaste åren har ledande EU-kretsar sökt ta ett avgörande steg för att befästa sitt projekt med att införa en konstitution. Det har hittills inte gått så bra, oväntat motstånd infann sej, och den europeiska framtiden ligger nu öppnare än på länge. Här är historien om konstitutionens väg fram till i dag.

Så funkar EU-Sverige

Vi lever i EU-Sverige. En politisk enhet, som styrs åtminstone lika mycket från den Europeiska unionens beslutande organ som från de inhemska. Det är svårt att sätta siffror på sådant, men ett mått kan vara det faktum att en klar majoritet av våra riksdagsbeslut numera handlar om att verkställa direktiv från EU. De stora medierna talar ofta slarvigt i termer av att 'EU-parlamentet beslutar något' och liknande när man rapporterar EU-nyheter. Antingen har man då gett upp att beskriva hur det egentligen går till, eller så vill man framställa EU i en mer demokratisk dager. Vi inleder därför vår serie Ett annat Europa med ett försök att berätta hur styrelseskicket egentligen ser ut.