Inledare


Jimmy Sand
Fria.Nu

Stockholm snart lika segregerat som Göteborg

Göteborg är Sveriges mest segregerade stad, men Stockholm är på väg att komma ikapp. Höginkomsttagare bor i villor och bostadsrätter i attraktiva områden, medan låginkomsttagare bor i hyreslägenheter i stadens förorter. Medelinkomsten på Östermalm, Södermalm och i Rinkeby-Kista är 353 100, 289 400 respektive 195 200 kronor per år (2005). På Östermalm och Södermalm är andelen invånare med utländsk bakgrund bara 16-17 procent, att jämföra med cirka 75 procent i Rinkeby-Kista.

Situationen är inte mycket bättre i Malmö, och utvecklingen pekar åt samma håll i flera medelstora städer. Bostadssegregation handlar främst om demografi (ålder, kön och hushållssammansättning) och socioekonomiska respektive etniska faktorer. Olika tillgång till boende påverkar tillgången till andra samhällsresurser, som arbete och utbildning, och har betydande konsekvenser för samhället i stort.

Hur segregationen ska vändas är en komplex fråga. De politiska partierna kommer med skiftande svar: de borgerliga vill sälja ut de kommunala bostadsbolagens bestånd, det vill säga att fler hyreslägenheter ska ombildas till bostadsrätt. Vänsterpartiet vill tvärtom öka andelen hyresrätter i kommunal regi. Jag tror inte det är så enkelt som någon av sidorna vill antyda.
Bostadsrätten kan betraktas som ett slags kooperativ boendeform. Fastigheten ägs av en förening, i vilken den boende äger en andel. I Sverige finns inte så kallade ägarlägenheter. Det är tänkbart att ombildning ökar egenmakten hos innehavaren, som de borgerliga anser, men utförsäljningen av allmännyttan gynnar främst en redan välmående medelklass. Enligt Mäklarsamfundet har bostadspriserna i Stockholms stad ökat med 18 procent den senaste 12-månadersperioden. Snittpriset är cirka 43 000 kronor per kvadratmeter. Att ta lån är inte vem som helst förunnat.

Med de allmännyttiga bostadsföretagen finns det andra problem. Utan köer finns en lotteriartad svart marknad som utestänger unga och låginkomsttagare. Försäljning av förstahandskontrakt har inte varit ovanligt. Men på en återinförd bostadskö beror kötiden på hur attraktivt ett område är. Hur motverkar det bostadssegregationen?
Jag har själv inga lösningar. Däremot finns det några idéer som jag skulle vilja se prövas mer. Exempelvis finns det bostadsrättsföreningar som stadgat att andelen inte får säljas dyrare än den köpts. Sedan några år tillbaka finns också möjligheten att bilda kooperativa hyresrätter, men det är inget alternativ som borgarna erbjuder vid utförsäljningen.
Och i Claymore, en nedgången stadsdel i Sydney, Australien, tog det sociala företaget Argyle CHA över ansvaret för fastigheterna. Med stort förtroendekapital startades olika grannsamverkansprojekt, som i sin tur sporrade de boende till egna initiativ. Området rustades upp. Med hjälp av mikrokrediter kunde nya projekt startas, ett nedgånget shoppingcenter blev lokaler för företag, kooperativ och lärlingsprogram. I dag står människor på kö för att flytta till Claymore. Tänk om det fanns liknande bostadsföretag i Stockholm! Sociala företag med syfte att motverka bostadssegregation och gynna lokal demokrati och välfärd.

ANNONSER

© 2022 Stockholms Fria