Fria Tidningen

Maliska flyktingar oroar sig för att återvända

Islamistrebellerna som fram till nyligen kontrollerade norra Mali har nu drivits tillbaka av franskledda styrkor. Men fortsatt våld och rädsla för hämndattacker gör att många av de 50 000 flyktingarna i grannlandet Niger tvekar att återvända hem.

– Har du sett nyheterna? Tycker du verkligen att vi kan resa hem under dessa förhållanden?, frågar Omar, som är vice ordförande för Förbundet för maliska flyktingfamiljer i Niamey, Nigers huvudstad.

Omar är en av många tusentals malier som flydde från hemlandet efter att islamistrebellerna i april förra året började ta kontrollen över ett allt större område av norra Mali. En ockupation som avslutades först efter att Frankrike i januari skickade soldater för att tillsammans med Malis armé återta kontrollen över området.

I Omars hemstad Gao har dock striderna fortsatt att rasa, trots att franska och maliska styrkor lyckades inta staden förra månaden. Men det är inte bara den bristande säkerheten som får Omar att tveka inför att omedelbart åka hem.

– Jag var statstjänsteman i Gao, och har inget arbete att återgå till innan samhällsservicen har börjat fungera igen, säger han.

Läraren Seydou flydde från Ansongo i östra Mali i maj förra året. Nu bor han i en förort till Niamey och bara längtar efter att kunna återvända hem igen.

– Vi tänker alla på att kunna återvända, det är som en besatthet. Dessutom ringer mina nära anhöriga varje vecka och uppmanar mig att återvända, säger Seydou.

Men precis som Omar oroar han sig för hur han ska kunna försörja sig hemma.

– Jag kan inte återvända till mitt lärarjobb innan skolorna har öppnat igen, säger Seydou.

En som dock planerar att återvända snart är Moussa, som äger en klädaffär i centrala Gao.

– Jag förbereder mig på att resa hem och har redan börjat skicka varor till Gao, säger Moussa.

Han säger sig vara obekymrad över risken för minor på vägen till Gao, eller risken för att bli attackerad av väpnade rånare.

– Läget kommer att lugna ner sig, säger han och hänvisar till att den maliska armén nu genomför razzior på jakt efter medlemmar av en av islamistrebellernas miliser, Mujwa.

Aminata, ordförande för Förbundet för maliska flyktingfamiljer i Niamey, bor för närvarande tillsammans med sex andra maliska familjer. Men hon tänker inte resa hem till Gao så länge som Mujwa-milisens medlemmar finns där.

– Islamisterna vill att kvinnor ska vara som möbler i en bostad. De hindrar oss från att gå ut utan att vara beslöjade, de hindrar oss att leva. Därför gav vi oss av, säger hon.

Aminata säger att de som oroar sig mest för att återvända är de som har ljusare hudfärg. Dessa flyktingar befarar att de ska utsättas för hämndaktioner från människor som beskyller dem för att ha kopplingar till islamistrebellerna, eller tuareg-gruppen MNLA, som ledde upproret i norra Mali innan islamisterna tog över i början av förra året.

De som löper störst risk att råka illa ut om de återvänder är dock de maliska herdefolk som lever på landsbygden, enligt Dodo Bourelma, som arbetar för ett förbund för boskapsuppfödare.

– De är utsatta från två håll i norra Mali. Å ena sidan är de utsatta för väpnade rånare, och å andra anklagas de av armén för att hjälpa rebeller att ta sig över gränsen, säger Bourelma.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Här inne slocknar deras sista hopp

I Märsta finns ett av landets fem förvar där asylsökande och papperslösa hålls inlåsta innan de deporteras. SFT:s Andreas Ericsson och Ninni Alfredsson åkte dit för att prata med förvarets chef Tommy Harnesk om hur det är att arbeta med att avvisa människor som sökt sin tillflykt till Sverige.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria