Det är oundvikligt att inte rannsaka sina egna fördomar när man läser Titti Knutssons böcker, i vilka respekt och empati är centrala ingredienser. Flyktingen är en fristående fortsättning på hennes första ungdomsroman Muren och den efterföljande Kampen. I dessa presenteras folken tereker och grozner, även kallade krokodiler och gnagare, som för krig mot varandra. Vi får följa två ungdomar, en terek och en grozner, och deras vänner som inte längre accepterar det hat som finns mellan grupperna.

I Flyktingen lär vi känna Amanda som bor i en trygg liten by, men som längtar tills hon ska börja gymnasiet i stan om två år. Hon vet inte så mycket om det som händer i grannlandet, mer än att två folk med olika religioner strider mot varandra. Vid ett av alla tillfällen som föräldrar tvingat med henne ut i skogen för att plocka bär ser hon groznern Timur som har rymt från flyktingförläggningen och gömmer sig i skogen.

Trots sin rädsla bestämmer sig Amanda för att försöka hjälpa honom. Hon lär sig några ord på Timurs språk och de lyckas kommunicera. Mötet blir ett uppvaknande. Nu förstår hon hur orättvisa kan se ut och att det aldrig finns bara en sanning. Om Timur grips kommer han att skickas tillbaka till sitt land och med stor sannolikhet råka illa ut.

Amandas engagemang öppnar upp en tidigare okänd värld. Det visar sig att hennes grannar, också grozner, gömmer flyktingar. Med dem och andra vänner försöker hon gömma Timur, men misslyckas. Föräldrarna har en oförstående attityd och vännerna tycker att engagemanget börjar bli överdrivet. Där börjar den riktiga kampen för Amanda. För att öppna ögonen på de som kan påverka situationen använder hon sin blogg och lyckas skapa ett intresse över förväntan.

Plötsligt börjar det hända grejer, men var är Timur och hur mår han?

Titti Knutsson har skrivit ännu en spännande och tänkvärd berättelse som ställer frågor om empati och hur långt den sträcker sig, om flyktingpolitik och hur det går om vi inte respekterar varandra. Titti Knutsson skriver om mänskliga rättigheter och i Flyktingen precis som i Muren och Kampen är det de unga som tar fajten för dem.