Tabun Del 4 av 5: Borderline

Personer med borderline lever oftast med svår ångest, vilket gör att de agerar ut på ett sätt som psykvården har svårt att hantera. Grundläggande för att kunna bemöta personer med borderline är att förstå hur ångesten ter sig.

– För det krävs tålamod och hjärta som terapeut, säger psykologen Anders Wågström.

Borderline är en personlighetsstörning som ofta innebär att personen blir impulsiv, labil och intensiv. Dessutom har de som drabbas många gånger en låg självkänsla vilket ofta kan resultera i självskadebeteende. Behandling av borderline, som också kallas instabil personlighetsstörning, handlar i de flesta fall om att lindra de olika yttringarna tillsammans med terapi.

– Vi människor är olika helt enkelt, det är därför livet är spännande, säger psykologen Anders Wågström. En del har humor, andra är depressiva och så vidare.

Anders Wågström menar att personer med borderline bär på mycket ångest, vilket ofta resulterar i att de avbryter den terapibehandling de erbjuds, då ångesten helt enkelt blir för jobbig för dem att hantera.

Psykologen och psykoterapeuten Karin Sundin-Korsár har jobbat med borderline sedan 1980-talet. Hon har även skrivit en bok om personer med borderline och bemötandet av dem, och menar att frågorna som rör diagnosen kan vara svåra att greppa eftersom borderline och andra personlighetsstörningar är komplexa.

– Det finns stor kunskap om borderlineproblematik, men det är inte alltid personerna behandlas rätt. Jag blir förundrad över hur många som till exempel spänns fast inom psykiatrin.

Anders Wågström menar att personer med borderline ofta ”åker jojo ut och in i psykiatrin”, för att psykvården helt enkelt inte orkar med dem.

– De får inte den hjälp de behöver. De kanske söker sig frivilligt till psykiatrin men skriver ofta ut sig själva. Ofta agerar de provocerande och kränkande mot en terapeut, vilket gör att de inte får förståelse för den ångest de bär på.

Enligt Karin Sundin-Korsár påverkar svårigheterna att hantera sin ångest och sina känslor både hur personen själv mår och klarar av sitt liv och i hög grad hur omgivningen runt den personen mår. Bemötandet inom psykiatrin måste ske på ett konstruktivt sätt, som direkt svarar mot behoven hos personer med en diagnos.

– Grundläggande när man möter och arbetar med människor med borderlineproblematik är att man har förståelse för – och kunskap om – hur människor som inte kan hantera sin ångest och sitt dåliga mående kan agera i relationer till andra, säger hon.

Det finns flera slags metoder som kan användas för personer med borderlineproblematik. Dialektisk beteendeterapi och mentaliseringsbaserad terapi är två beprövade metoder som fungerar bättre än traditionella terapiformer. Metoderna anses vara mindre ångestfyllda för personer med borderline.

Karin Sundin-Korsár menar att vid sidan om dessa behandlingsformer behövs även ett konstruktivt förhållningssätt inom psykiatrin.

– Det ska grunda sig i den kunskap som finns, i mötet med människor som har så stark ångest att det faktiskt blir ohanterligt för dem. Ett sådant förhållningssätt borde genomsyra all vård och behandling av människor med borderlineproblematik, säger hon.