– Tanken är att alla poliser i yttre tjänst ska ta del av den, säger Linda Ottosson, chef för gränspolisen i Västra Götaland.

Ända sedan Sverige gick med i Schengensamarbetet år 2001 har det varit tänkt att inre utlänningskontroller ska öka, eftersom kontroller mellan medlemsländerna upphört vid nationsgränser. Men fram till för två år sedan lade polisen inte någon större vikt vid att någon annan polis än gränspolisen sysslade med kontrollen, enligt Sören Clerton, polisöverintendent vid Rikskriminalpolisen.

– För något år sedan gick Rikspolisstyrelsen ut med att alla myndigheter ska utbilda sin personal i det här, det ska inte bara vara en specialsyssla för gränspolisen, säger han.

I april 2011 tillldelades företaget Imagine Interactive Media AB uppdraget att skapa en interaktiv utbildning, till en total kostnad för Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen på drygt 1,1 miljoner kronor. I maj förra året lades utbildningen ut på polisens intranät. På så sätt uppmärksammas alla poliser i de 21 polismyndigheterna på möjligheten att göra inre utlänningskontroll och reglerna kring det.

– Vi vet av erfarenhet att det lätt blir fel, man drar sig för att göra det om man inte är säker, säger Sören Clerton.

Utbildningen tog egentligen slut sista december, då hade 2 814 poliser gått utbildningen med godkänt resultat. Efter positiv respons från deltagarna kommer nu utbildningen att ligga kvar även under första halvåret 2013.

GFT har tagit del av utbildningen, som heter Personkontroller vid yttre gräns och i Sverige. Dels handlar den om när polisen kan göra "väl grundad" inre utlänningskontroll, vilket är om personen är efterlyst via kriminalunderrättelse. Men dels handlar utbildningen om när inre utlänningskontroll kan göras i samband med annan polisiär kontroll, till exempel vid fortkörning. I utbildningsmaterialet kan man läsa:

"Du har inte rätt att stoppa någon och säga: "Vi ska göra en inre utlänningskontroll", men om du stoppat någon i en allmän polisiär kontroll (till exempel en fordons-/förarkontroll) så kan denna sedan utmynna i en inre utlänningskontroll utifrån hur situationen utvecklar sig – det vill säga om du finner "särskilt anledning"."

– Det är egentligen bara om det görs en kontroll på stan som det måste finnas objektiva omständigheter och en grundad anledning att tro att personen saknar tillstånd att vistas i landet, säger Sören Clerton.

De flesta inre utlänningskontrollerna i Västra Götaland görs redan av annan polis än gränspolisen. Av de 2 267 kontrollerna som gjordes under 2012 stod gränspolisen endast för 26 procent. Flest kontroller gjordes av ordinarie polis ute i radiobilar, de utförde 63 procent av kontrollerna.

– Med tanke på Reva-diskussionen vill jag säga att vi gjorde exakt lika många inre utlänningskontroller under 2011 och 2012. Vi jobbar på som vi alltid har gjort, även om vi fått uppdraget att öka kontrollerna, säger Linda Ottosson, på gränspolisen i Västra Götaland.

I intranätutbildningen ställs frågan "hur ska du veta vem som är utlänning?" och risken för diskriminering tas upp. Men enligt utbildningen minskar risken för diskriminering om kontrollen görs i samband med annan poliskontroll "eftersom kontrollen blir likvärdig för alla."

Enligt kriminologen Jerzy Sarnecki är det dock ofrånkomligt med diskriminering vid inre utlänningskontroller, så som lagen är utformad.

– Jagar man utlänningar är det klart att det också leder till etnisk diskriminering. Det är de indikatorerna man har att gå på, säger Jerzy Sarnecki.

Exempel ur polisens intranätutbildning

För att skapa klarhet när en inre utlänningskontroll kan göras ges en rad exempel i polisens intranätutbildning. Ett handlar om en polis som stoppar en bil på grund av att polisen via kriminalunderrättelse fått information om att föraren "vistas illegalt" i Sverige, så kallad "grundad anledning" att göra kontroll.

I bilen finns också en passagerare som inte har säkerhetsbälte. Polisen börjar prata med passageraren, som kommunicerar på engelska. Hon säger att hon är medborgare i Estland.

"Med det stöd som finns för en allmänpolisiär kontroll ber han (polisen) också kvinnan att visa identitets- och/eller resehandlingar, men hon har inte dem på sig. Kontrollen har nu mynnat ut i en särskild anledning till utlänningskontroll", står det i utbildningsexemplet.

Frågan ställs då om det spelade in att kvinnan inte hade säkerhetsbälte? Svaret lyder: "Beroende på att föraren är efterlyst kan det eventuellt bli fråga om kontroll i alla fall. Hon är utländsk medborgare. Det är omständigheterna i varje enskilt fall som polismannen gör sin bedömning på."

Källa: "Personkontroller vid yttre gräns och i Sverige".