Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 i år.

Fogelström hedras med jubileumsår

Publicerad:

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 i år. På lördag invigs jubileumsåret. ”Han talar till så många olika människor”, säger Monica Andersson, Samfundet S:t Erik.

Inrikes

I år skulle författaren, Stockholmskännaren och aktivisten Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år. Jubileet uppmärksammas med allt från teater och stadsvandringar till föreläsningar och skolprojekt. På lördag invigs jubileet.

– Han var en stor Stockholmsförfattare och har skrivit oerhört mycket om stan utifrån olika aspekter. Han skildrar staden genom människornas ögon i en litteratur som är lätt att ta till sig, säger Monica Andersson, ordförande för Samfundet S:t Erik.

Varför blev han så populär, tror du?

– Han lyckades fånga människoödena, beskriva deras liv och väva ihop det med hur staden fungerade. Han förmedlar en bild av hur det var att leva under de här epokerna. I Stad-serien får vi ju följa en arbetarfamilj och deras efterkommande från mitten på 1800-talet till 1960-talet. Han talar till så många, även utanför Stockholm.

Fogelström debuterade 1947 med diktsamlingen Orons giriga händer men det var som romanförfattare och Stockholmsskildrare han skulle bli berömd. Genombrottet kom 1951 med Sommaren med Monika, som också utgör manus till den världsberömda filmen av Ingmar Bergman.

Den totala produktionen omfattar ett tjugotal romaner och lika många facklitterära verk. Södermalm och Kungsholmen var centrala platser i författarskapet och med den historiska Stad-serien om Henning och Lotten och deras efterkommande fick han sitt stora folkliga genomslag. Mina drömmars stad (1960) är den första och kanske mest kända i serien och utspelar sig 1860–1880.

Samfundet S:t Erik firar in jubileet med en kulturhusskylt som placeras vid författarens bostadsadress Fjällgatan 30, där han bodde från 1964 fram till sin död 1998.

– Mina drömmars stad utspelar sig mycket kring Fjällgatan och så bodde han ju där själv. Det är en symbol för den miljön, vi uppmärksammar inte bara den adressen. Miljön är ett nav i skildringen av Södermalm, säger Monica Andersson.

Ett annat syfte med att skylten placeras just här är att påminna om att de unika miljöerna runt Fjällgatan faktiskt var på väg att rivas.

– Per Anders Fogelström och Anna Lindhagen har räddat mycket av miljöerna runt Fjällgatan undan grävskoporna. Bebyggelsen i stan stämde inte med en bestämmelse som modernisterna kallade ”stadsplanetekniskt undermålig bebyggelse”. I princip ville de riva allt som var byggt före 1931, säger Monica Andersson och skrattar. Inte för att det var nödvändigt, det var en ideologisk idé.

Fogelström var också forskare och journalist, en gång reporter på Folket i Bild. Under kriget var han med i det antinazistiska förbundet Kämpande demokrati och senare blev han aktiv i fredsrörelsen, inte minst som ordförande i Svenska freds 1963–1977.

– Han var en stor fredsvän. Kritisk mot Vietnamkriget och engagerad i Russelltribunalen, säger Monica Andersson.

Monica Andersson hoppas att det blir stor uppslutning kring temaåret och tillägger att fler kan uppmärksamma egna arrangemang.

– Vi vill inspirera föreningslivet att ordna verksamheter som har med Fogelström att göra, staden och samfundet kan inte göra allt. Föreningar kan annonsera sina evenemang på jubileumssidan.

Fakta: 

Fogelström-året

• Jubileumsåret invigs den 28 februari kl 13 vid Fjällgatan 30 med tal av bland annat kulturborgarråd Roger Mogert (S) och Monica Andersson, ordförande för Samfundet S:t Erik.

• Sajten fogelstrom2017.se listar alla aktuella evenemang. Den 1 februari är det samtal på Stadsbiblioteket om pacifisten Per Anders Fogelström med Agnes Hellström, nuvarande ordförande i Svenska Freds och 8 februari talar journalisten och författaren Ulrika Knutson om historia och kön i Stad-serien, också på Stadsbiblioteket.

• Senare i sommar sätter Parkteatern upp en föreställning med anknytning till Fogelström.

Stockholms Fria