Varje år gör Junis, IOGT-NTO:s juniorförbund, en undersökning av hur kommunerna arbetar med stöd till barn till missbrukande föräldrar. Årets resultat visar inte på någon förbättring.

– Vi kan se att antalet barn som får stöd inte är större, trots att vi frågar om en bredare verksamhet i år. Troligtvis beror det på att det är samma barn som får del av de olika stödformerna, säger Anna Carlsson Cheikh, som är förbundskonsulent på Junis.

I år har kommunerna också kunnat ange stödsamtal som en del i stödet till barnen. Det som Junis undersökning fokuserat på förut är framför allt stödgrupper där man får träffa andra barn i samma situation, tillsammans med utbildade vuxna.

– Man får lära sig mer om missbruk och om sig själv och sin egen roll i relation till missbrukaren. Bara att träffa andra i samma situation är mycket värt. En viktig sak är att man behöver förstå att man själv inte kan bota sin förälder. Det handlar mycket om att få bygga upp en egen personlighet, säger Anna Carlsson Cheikh.

Av Stockholms läns 26 kommuner har 23 besvarat Junis enkät. Alla 23 kommuner uppger att de erbjuder något form av stöd. I landet som helhet är det sju procent av kommunerna som svarar nej på frågan.

Men det finns kommuner som uppger att de inte har några barn alls som får stöd. Det gäller Ekerö och Täby. Anna Carlsson Cheikh tar upp problemen med att nå barnen som behöver stöd.

– Man kan lätt konstatera att det är jättefå barn som nås. Alla missbrukare är inte kända av myndigheterna, men även där man känner till föräldrarna missar man att hjälpa barnen, säger hon.

Missbruk är ofta en familjehemlighet, som man inte pratar om. Tvärtom är det vanligt att barnen skyddar föräldrarna, dels genom att ta över ansvar hemma, men också genom att dölja missbruket.

– Därför är det så viktigt att det finns andra vuxna i barnets närhet som kan se tecken på att de inte mår bra. Man måste våga fråga, inte bara en gång, men man måste också få ett förtroende och veta var man ska ta vägen sedan, hur man kan hjälpa barnet, säger Anna Carlsson Cheikh.

I hela Stockholms län är det 394 barn som deltar i någon form av stöd. I hela Sverige rör det sig om 2 800. Det är många barn, men det ska jämföras med att det uppskattningsvis finns någonstans mellan 100 000 och 200 000 barn som har missbrukande föräldrar.

Under de tio år som Junis har publicerat sin rapport årligen, har det ändå hänt väldigt mycket i frågan.

– Det har uppmärksammats mycket mer. Det finns fler organisationer, som Trygga barnen och Maskrosbarn. Vi kan se att fler kommuner erbjuder stödgrupper, även om det inte är fler barn som tar del av dem, säger Anna Carlsson Cheikh.

– Det finns massor kvar att göra. Men framför allt handlar det om att hitta barnen.