Från Jordanfloden till fristaden i Vällingby | Stockholms Fria
  • Dopet är en central del av den Mandeiska religionen. Precis som Johannes döparen gjorde för 2000 år sedan fortsätter mandeerna sina dop var de än bor i världen.
  • <Bildtext_fet>”Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd”, säger Salam Katia.</Bildtext_fet>
  • Färgen vitt är en viktig del av den mandeiska tron som står för ljus och renhet. Även på begravning bär de vita kläder. Men i Irak förhindras mandéerna från att uttrycka denna del av sin tro då vita kläder kan leda till ökade trakasserier.
  • Under ledning från Salam Katia citerar deltagarna den mandeiska trohetseden. Salam Katia täcker munnen för att inget orent ska komma ut när han citerar den heliga skriften Ginza Rba under dopet.
  • ”Johannes döparen är en viktig del av vår religion, under den tiden var vi förföljda, men Han återupplivade de gamla traditionerna”, säger Salam Katia, som innehar ämbetet ganzibra, vilket motsvarar ungefär biskop inom kristendomen.
  • Varje deltagare får en myrtel fäst under sin turban. ”Myrten står för evigt liv, egentligen ska det vara så mycket som en krona som varje person ska ha runt huvudet, men det går inte att få tag på tillräckligt mycket i Sverige”, säger Salam Katia.
  • <Bildtext_fet>Mannen, eller en släkting till mannen, uppvaktar bruden med nötter, bröd, dryck och gåvor till sin blivande hustru innan paret vigs.</Bildtext_fet>
  • Salam Katia viger ett av de fyra brudparen som gifter sig under dagen.
Stockholms Fria

Från Jordanfloden till fristaden i Vällingby

Efter Irakkriget har flera av landets minoriteter tvingats fly från förföljelser och börja om sina liv på andra platser. SFT möter mandéerna, vars tro spårar sina rötter till Johannes döparen. I Stockholm bor i dag nästan lika många mandéer som i Irak.

I en källarlokal i Vällingby trängs ett femtiotal personer runt ett ungt par. Trummor, skratt och kamerors klickande ekar mellan de kakelklädda väggarna. Det är söndag, och en traditionell dag för mandeiska giftermål, men även för dop. I andra änden av rummet finns en liten bassäng. En svag doft av klor kommer från en liten balja som deltagarna ska tvätta sina fötter i innan de stiger ner i vattnet. I nära 2 000 år har mandéerna utövat sin tro, centrerad kring dopets renande kraft. Från Jordanflodens strand till Iraks Eufrat och Tigris, och i dag lever traditionerna vidare i Vällingby.

Före 2003 bodde en majoritet av världens runt 60 000 mandéer i Irak. Efter Irakkriget tvingade sekteristiskt våld och allmän laglöshet de flesta mandéer att fly, i dag är de färre än 5 000 som bor kvar.

– Under Saddam Husseins tid fick vi åtminstone utöva vår religion även om vi ofta trakasserats för vår tro. Efter Saddam Hussein blev det mycket värre, säger Nameer Alsaleem från Mandeiska Föreningen i Stockholm.

Även om det står i Koranen att kristna, judar och sabier, som mandéerna ofta kallas för, är ”bokens folk” och ska behandlas med respekt, har många religiösa fundamentalister slutat tolka mandéerna som skyddade.

– Antingen så konverterar du till islam eller så fortsätter du vara saba neges, en smutsig mandé. För dem räknas vi som otrogna och hedniska. Det anses tillåtet för fundamentalisterna att våldta våra döttrar och våra barn, säger Nameer Alsaleem.

– Jag blev trakasserad av lärare i skolan. Man blev spottad på, vi får inte äta med muslimer, berättar Abhar Qasim Abdullrazzaq, som kom till Sverige för ett år sedan.

Hans familj flydde från deras hem i den Irakiska staden Basra, efter att hans bror hade rånmördats i familjens guldaffär. Rånarna hotade att döda hela familjen om de inte tog tillbaka polisanmälan.

Minoritetsgrupper som mandéerna och kristna har varit extra utsatta för laglösheten som följde kriget i Irak, då de inte har egenkontrollerade områden eller områden där de är i majoritet, som kurder, shia- och sunnimuslimer.

Mandéerna, som traditionellt har jobbat med bland annat guld och silversmide, har blivit lätta mål för kriminella nätverk och beväpnade grupper som söker snabba pengar för att finansiera sin verksamhet.

Nameer Alsaleem kom till Sverige i början av 1990-talet. Då fanns bara runt femtio mandéer i Stockholm. I dag bor här mer än 4 000 mandeer om Södertälje räknas med – vilket gör staden till en av de största mandeiska gemenskaperna i världen. – Här kan vi praktisera vår tro fritt, vi kan utföra våra dop, bröllop och bönestunder utan att vara rädda, säger Nameer Alsaleem.

Men även om mandéerna sluppit undan förtrycket i det forna hemlandet står gemenskapen inför en rad utmaningar kopplade till att den mandeiska gemenskapen ökat drastiskt de senaste tio åren.

– Lokalen vi har här är provisorisk. Den rymmer bara 100 personer, Det räcker inte, säger Salam Katia, församlingens Ganzibra, vilket kan liknas med biskop inom kristendomen.

Nu letar Stockholmsförsamlingen efter större lokaler för att kunna bygga en riktig mandi, som mandéernas gudstjänstlokal kallas.

– Vi vill helst ha en plats med rinnande vatten, nära en flod eller en sjö med avrinning, alla vill inte döpa sig i en bassäng. Men det har varit svårt, vi nöjer oss med det vi får, säger Salam Katia.

Fakta: 

Mandéerna

Ordet mandéer är arameiska och betyder ”döpt i rinnande vatten”. Mandéerna tror på en enda allsmäktig gud och hyllar Johannes döparen som religionens största och sista profet. För mandéer är dopritualen ett viktigt inslag i religionen – vattnet renar själen och rensar ut synderna. Hela religionen bygger på renlighet. Alla mandéer måste nån gång bli döpta i rinnande vatten, en central ritual i religionen. Mandéerna har levt i Irak i tusentals år och enligt mandeisk tradition var den första människan Adam mandéer.

Större mandeiska gemenskaper finns i Sverige, Australien och USA. I Sverige bor idag runt 8 000 mandéer. Många mandéer som flytt förföljelser i Irak har spritts ut över världen och fruktar nu att deras kultur ska upplösas, då mandéer inte gifter sig med icke troende

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Althögern lanseras i Skandinavien

Intervju

Två konkurrerande nyfascistiska nätverk lanseras samtidigt i Stockholm kommande helg. Mathias Wåg förklarar konflikten i alternativhögern.

© 2018 Stockholms Fria