– Syftet är att säkerställa hbtq-personers rättigheter och möjligheter i Lerum. Det handlar om att förbättra levnadsvillkoren och öka inflytande och delaktighet i politik och samhälle, säger Agnes Nurbo som är verksamhetsutvecklare med fokus på jämställdhet och social hållbarhet i Lerum.

Bakgrunden är bland annat en utredning då hbtq-personer i Lerum fick dela med sig av sina erfarenheter, och den visade på negativa attityder och okunskap i kommunen. Inför samrådets start har kommunen haft en fokusgrupp dit personer med särskilt intresse frågororna blivit inbjudna. De är också inbjudna till samrådet, liksom vem som helst som är intresserad av att diskutera frågorna med Lerums kommunalråd.

– Vi ser gärna att det blir en arbetsgrupp men det är inget råd utan ett samråd så det är öppet att komma och gå som man vill, säger Agnes Nurbo.

Att det inte har utformats som ett råd, som till exempel Göteborgs hbtq-råd som var först i landet i sitt slag, finns det flera anledningar till.

– Dels är det en ekonomisk fråga eftersom kommunen inte delar ut arvode så som man gör i ett råd. Dels har vi inga andra råd utan kommunen jobbar med samråd eller dialog i andra former. Tanken är att tillsammans med deltagarna bestämma hur arbetsformer och arbetsprocess ska se ut, det är inte förutbestämt av kommunen.

Inte heller hur ofta det ska bjudas in till samråd eller vilka frågor som ska diskuteras kommer kommunen att bestämma på förhand utan det är något deltagarna ska komma fram till tillsammans.